Vänstern hoppas på
majoritet i Värnamo
"I ett jämlikt samhälle mår medborgarna bäst, samhället blir effektivare. Alla tjänar på det. Vår målsättning är att skapa ett sådant samhälle. Vi ska minska klyftorna och inte öka dem, som den borgerliga majoriteten har gjort. Vänsterpartiet är redo att tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet styra i riksdag, i landsting och även här i Värnamo kommun. Vårt mål är att få en majoritet för vänsterpolitik i Värnamo. Det räcker om vi tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet får fyra nya mandat i valet i september. Det är inte omöjligt. Det ska gå!"
Så heter det i ett uttalande som antogs när Vänsterpartiets lokalförening i Värnamo höll årsmöte på Restaurang Tre Liljor i Värnamo på fredagen.
Vid årsmötesförhandlingarna valdes Svante Olson till ordförande för ytterligare ett år, till sekreterare valdes Fjodor Eklund, till kasssör Monica Hevosmaa, övriga styrelseledamöter blev Linda Svensson, Hans-Olof Carlsson, Dorothy Larsson, Sonja Höglund och Annita Larsson.
Årsmötet fastställde även kommunlistan till valet i september.
Svante Olson, Värnamo, toppar listan följd av Fjodor Eklund, Hörle, Linda Svensson, Bor, Monica Hevosmaa, Forsheda, Hans-Olof Carlsson, Bor, Dorothy Larsson, Värnamo, Johnny Lavonen, Värnamo, Torbjörn Blick, Fryele, Annita Larsson, Värnamo.
Vid årsmötet höll Vänsterpartiets gruppledare i landstinget i Jönköpings län, Inga Jonasson, Gränna, ett anförande.
Det handlade om vårdvalet och hur det rödgröna blocket ska kunna stoppa den nuvarande regeringens nedmontering av sjukvård i offentliga regi.
- Jag tror att de borgerliga partiernas satsning på vårdval kommer att gynna oss i höstens val, sa Inga Jonasson.
lördag 20 februari 2010
torsdag 18 februari 2010
Kniven löser inte
fetmaproblemet
Fetman ökar bland kvinnor i Jönköpings län. Det är en sorglig utveckling. Samtidigt ökar fetmaoperationerna (obesitas). I vårt län är det Värnamo sjukhus som har fått den uppgiften. Kirurgläkarna hinner inte med. Trycket är starkt. Därför ska även sjukhuset i Eksjö börja bukoperera.
Jag är mycket skeptisk mot landstingets sätt att möta fetmaproblematiken. Det hävdas att fetmaoperationer är den enda metod som ger resultat. Man påstår att metoden är evidensbaserad.
Jag är lekman men jag ifrågasätter dokumentationen. Jag vill jämföra med lobotomering, en metod som var mode på 1950-talet. Genom en hjärnoperation påstods man lösa psyksjukdomar. Metoden gav till och med Nobelpris. Men den visade sig vara en katastrof.
Jag läser i VN (18/2) att viktväktarkonsulenten Birgitta Jagborn är upprörd över att staten sänkt fetmagränsen för bukoperation, där man gör magsäcken mindre.
"Det är ingen lösning! säger hon och påpekar att hon bland att har fem medlemmar som genomgått operationen men gått upp igen."
Även jag har varit i kontakt med fetmaopererade patienter som fortsatt gå upp i vikt.
Folkhälsoplanerare Therese Råberg säger i samma tidning att sjukvården griper in för sent.
"Jag anser att vi behöver upptäcka övervikt tidigare", menar hon.
Hon anser att vårdcentralerna borde göra mycket mera på det här området.
Jag håller med henne. Fetmaproblemen löser vi inte med en operationskniv. Det gör vi med förebyggande arbete. Vårdcentralerna måste vara på alerten när de är i kontakt med unga människor i början av en fetmakarriär. Kunskap och en ändrad livsstil är det enda som hjälper på sikt.
Fetmaproblemet är även en klassfråga. Rika människor är smala och friska, fattiga är sjuka och tjocka.
Det måste vi ändra på. Men inte med kniven!
Svante Olson, landstingsledamot
Vänsterpartiet, Värnamo
fetmaproblemet
Fetman ökar bland kvinnor i Jönköpings län. Det är en sorglig utveckling. Samtidigt ökar fetmaoperationerna (obesitas). I vårt län är det Värnamo sjukhus som har fått den uppgiften. Kirurgläkarna hinner inte med. Trycket är starkt. Därför ska även sjukhuset i Eksjö börja bukoperera.
Jag är mycket skeptisk mot landstingets sätt att möta fetmaproblematiken. Det hävdas att fetmaoperationer är den enda metod som ger resultat. Man påstår att metoden är evidensbaserad.
Jag är lekman men jag ifrågasätter dokumentationen. Jag vill jämföra med lobotomering, en metod som var mode på 1950-talet. Genom en hjärnoperation påstods man lösa psyksjukdomar. Metoden gav till och med Nobelpris. Men den visade sig vara en katastrof.
Jag läser i VN (18/2) att viktväktarkonsulenten Birgitta Jagborn är upprörd över att staten sänkt fetmagränsen för bukoperation, där man gör magsäcken mindre.
"Det är ingen lösning! säger hon och påpekar att hon bland att har fem medlemmar som genomgått operationen men gått upp igen."
Även jag har varit i kontakt med fetmaopererade patienter som fortsatt gå upp i vikt.
Folkhälsoplanerare Therese Råberg säger i samma tidning att sjukvården griper in för sent.
"Jag anser att vi behöver upptäcka övervikt tidigare", menar hon.
Hon anser att vårdcentralerna borde göra mycket mera på det här området.
Jag håller med henne. Fetmaproblemen löser vi inte med en operationskniv. Det gör vi med förebyggande arbete. Vårdcentralerna måste vara på alerten när de är i kontakt med unga människor i början av en fetmakarriär. Kunskap och en ändrad livsstil är det enda som hjälper på sikt.
Fetmaproblemet är även en klassfråga. Rika människor är smala och friska, fattiga är sjuka och tjocka.
Det måste vi ändra på. Men inte med kniven!
Svante Olson, landstingsledamot
Vänsterpartiet, Värnamo
onsdag 17 februari 2010
Bort med det gamla
In med nya maskiner
I vår öppnar nyrenoverade Värnamo simhall portarna. Slutnotan har vi inte sett ännu men projektet är kostnadsberäknat till runt 40 miljoner kronor. Då ingår en ny motionshall. Källargymet flyttar upp på andra våningen där caféet låg tidigare.
Det blir en underbar lokal. De som sliter vid motionsmaskinerna har utsikt över Apladalen. Men jag har en stark invändning. Många av de gamla maskinerna i källaren kommer att flyttas upp till den nya, häftiga lokalen. Visserligen blir det en komplettering med nya maskiner för 700000 kronor. Men det räcker inte. Det kommer att skämma hallens utseende att blanda gamla, slitna maskiner med nya, toppmoderna.
Det skulle kostna 1,3 miljoner kronor att utrusta lokalen med bara nya maskiner. Vilket lyft det vore!
När vi nu håller på att göra något bra, så ska vi inte göra det halvdant.
Men den borgerliga majoriteten i fritidsnämnden tycker att vi ska vara försiktiga och att de begagnade maskinerna duger.
Det tycker inte jag.
Svante Olson, ledamot av fritidsnämnden
Vänsterpartiet, Värnamo
In med nya maskiner
I vår öppnar nyrenoverade Värnamo simhall portarna. Slutnotan har vi inte sett ännu men projektet är kostnadsberäknat till runt 40 miljoner kronor. Då ingår en ny motionshall. Källargymet flyttar upp på andra våningen där caféet låg tidigare.
Det blir en underbar lokal. De som sliter vid motionsmaskinerna har utsikt över Apladalen. Men jag har en stark invändning. Många av de gamla maskinerna i källaren kommer att flyttas upp till den nya, häftiga lokalen. Visserligen blir det en komplettering med nya maskiner för 700000 kronor. Men det räcker inte. Det kommer att skämma hallens utseende att blanda gamla, slitna maskiner med nya, toppmoderna.
Det skulle kostna 1,3 miljoner kronor att utrusta lokalen med bara nya maskiner. Vilket lyft det vore!
När vi nu håller på att göra något bra, så ska vi inte göra det halvdant.
Men den borgerliga majoriteten i fritidsnämnden tycker att vi ska vara försiktiga och att de begagnade maskinerna duger.
Det tycker inte jag.
Svante Olson, ledamot av fritidsnämnden
Vänsterpartiet, Värnamo
tisdag 16 februari 2010
Landstingsanställd läkare
konkurerar med sig själv
Om en journalist anställd på Värnamo Nyheter börjar medarbeta på Finnveden nu på sin fritid skulle det bli ett herrans liv. Det skulle sluta med omedelbart avsked. Inget snack om saken. Man måste vara lojal mot sin arbetsgivare. Man kan inte arbeta för konkurrenten.
Men hur går det till i sjukvården?
Jag tycker att det är mycket märkligt att en kirurg anställd på Värnamo sjukhus nu tänker jobba för ett privat vårdbolag i Gislaved på sin fritid.
Hans fru, som också är läkare och som tills nu varit landstingsanställd på vårdcentralen i Gislaved, ska öppna eget i Gislaved. Det är det nya vårdvalssystemet, som de borgerliga partierna har infört, som gett henne denna möjlighet.
Hon kan förstås sluta som landstingsanställd och öppna eget, men hur sjutton kan det få gå till på det här viset, att hennes man, som fortsätter som landstingsanställd läkare, ska kunna jobba på fruns privata vårdcentral på fritiden?
Det är oacceptabelt! Maken måste välja sida. Antingen jobbar han för landstinget eller också jobbar han för den privata vårdcentralen.
Svante Olson, landstingsledamot,
Vänsterpartiet, Värnamo
konkurerar med sig själv
Om en journalist anställd på Värnamo Nyheter börjar medarbeta på Finnveden nu på sin fritid skulle det bli ett herrans liv. Det skulle sluta med omedelbart avsked. Inget snack om saken. Man måste vara lojal mot sin arbetsgivare. Man kan inte arbeta för konkurrenten.
Men hur går det till i sjukvården?
Jag tycker att det är mycket märkligt att en kirurg anställd på Värnamo sjukhus nu tänker jobba för ett privat vårdbolag i Gislaved på sin fritid.
Hans fru, som också är läkare och som tills nu varit landstingsanställd på vårdcentralen i Gislaved, ska öppna eget i Gislaved. Det är det nya vårdvalssystemet, som de borgerliga partierna har infört, som gett henne denna möjlighet.
Hon kan förstås sluta som landstingsanställd och öppna eget, men hur sjutton kan det få gå till på det här viset, att hennes man, som fortsätter som landstingsanställd läkare, ska kunna jobba på fruns privata vårdcentral på fritiden?
Det är oacceptabelt! Maken måste välja sida. Antingen jobbar han för landstinget eller också jobbar han för den privata vårdcentralen.
Svante Olson, landstingsledamot,
Vänsterpartiet, Värnamo
torsdag 11 februari 2010
Uterink vid
Aplarinken
Aplarinken i Värnamo utnyttjas maximalt. Tiderna räcker inte till. Framför allt är det klubbarna som har tillgång till ishallen. Allmänhetens tider är begränsade.
På andra håll har jag sett konstfrusna utebanor i anslutning till en ishall, i Husby till exempel. Man utnyttjar, om jag har förstått saken rätt, frysaggregatet för is både utomhus och inomhus.
Kan vi inte göra likadant i Värnamo?
Det borde gå att lägga ut rör vid sidan om ishallen, på utsidan. Vad härligt det vore om vi hade en bana utomhus som kunde utnyttjas större delen av dygnet, för spontanåkning.
Svante Olson, ledamot av fritidsnämnden
Vänstgerpartiet, Värnamo
Aplarinken
Aplarinken i Värnamo utnyttjas maximalt. Tiderna räcker inte till. Framför allt är det klubbarna som har tillgång till ishallen. Allmänhetens tider är begränsade.
På andra håll har jag sett konstfrusna utebanor i anslutning till en ishall, i Husby till exempel. Man utnyttjar, om jag har förstått saken rätt, frysaggregatet för is både utomhus och inomhus.
Kan vi inte göra likadant i Värnamo?
Det borde gå att lägga ut rör vid sidan om ishallen, på utsidan. Vad härligt det vore om vi hade en bana utomhus som kunde utnyttjas större delen av dygnet, för spontanåkning.
Svante Olson, ledamot av fritidsnämnden
Vänstgerpartiet, Värnamo
onsdag 10 februari 2010
Oklart om Värnamobadet
För en tid sedan läste vi i tidningarna att det nedläggningshotade Värnamobadet (utomhusbassängen vid sjukhuset) var räddat, i alla fall över sommaren. Det påstods att tillsynsmyndigheten gjort klartecken för ytterligare en säsong.
Tidigare har det sagts att renovering av badet är nödvändig, med bland annat installation av nytt reningsverk.
Landstingsfastigheter äger anläggningen och kommunen har hyrt den. Kommun och landsting har tvistat om vem som ska betala för renoveringen.
Men nu var stridsyxan nedgrävd. Kommun och landsting var överens om att badet skulle vara öppet även nu till sommaren.
Men jag sitter med i fritidsnämnden och det är fritidsnämnden som har Värnamobadet på sitt bord.
När vi diskuterade läget vid senaste sammanträdet blev i alla fall jag förvirrad. Vem ska betala för att badet hålls öppet i sommar? Ingen verkar veta.
Det är kommunstyrelsen som har förhandlat med landstinget så jag ringde upp Hans-Göran Johansson, C, kommunstyrelsens ordförande.
Hur blir det med Värnamobadet i sommar? undrade jag.
"Helt klart att det ska vara öppet", svarade Hans-Göran. "Samma hyra som har gällt tidigare gäller även i år".
Vem ska betala då? undrade jag. Fritidsnämnden eller kommunstyrelsen?
Det är ju noga det där med nämnders och styrelsers budgetar i dessa besparingstider.
"Det har vi rett ut med förvaltningschefen och ordföranden i fritidsnämnden", svarade Hans-Göran Johansson.
Mer ville han inte säga.
Jag hoppas att vi kan lita på Hans-Göran, att Värnamobadet verkligen är öppet i sommar.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo
För en tid sedan läste vi i tidningarna att det nedläggningshotade Värnamobadet (utomhusbassängen vid sjukhuset) var räddat, i alla fall över sommaren. Det påstods att tillsynsmyndigheten gjort klartecken för ytterligare en säsong.
Tidigare har det sagts att renovering av badet är nödvändig, med bland annat installation av nytt reningsverk.
Landstingsfastigheter äger anläggningen och kommunen har hyrt den. Kommun och landsting har tvistat om vem som ska betala för renoveringen.
Men nu var stridsyxan nedgrävd. Kommun och landsting var överens om att badet skulle vara öppet även nu till sommaren.
Men jag sitter med i fritidsnämnden och det är fritidsnämnden som har Värnamobadet på sitt bord.
När vi diskuterade läget vid senaste sammanträdet blev i alla fall jag förvirrad. Vem ska betala för att badet hålls öppet i sommar? Ingen verkar veta.
Det är kommunstyrelsen som har förhandlat med landstinget så jag ringde upp Hans-Göran Johansson, C, kommunstyrelsens ordförande.
Hur blir det med Värnamobadet i sommar? undrade jag.
"Helt klart att det ska vara öppet", svarade Hans-Göran. "Samma hyra som har gällt tidigare gäller även i år".
Vem ska betala då? undrade jag. Fritidsnämnden eller kommunstyrelsen?
Det är ju noga det där med nämnders och styrelsers budgetar i dessa besparingstider.
"Det har vi rett ut med förvaltningschefen och ordföranden i fritidsnämnden", svarade Hans-Göran Johansson.
Mer ville han inte säga.
Jag hoppas att vi kan lita på Hans-Göran, att Värnamobadet verkligen är öppet i sommar.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo
tisdag 2 februari 2010
Örfilar är ingen bra metod
Jag är rädd för att äldre människors reaktion på örfilarna i Värnamo Folkets Park kommer att skada parken på sikt.
"Fler örfilar gav applåder" stod det i rubriken i Värnamo Nyheter efter tidningens paneldebatt. Det är sorgligt.
Mannen som utdelat de två örfilarna hade gett uttryck för sin uppfattning. Stryk är det enda som hjälper, tycks han mena. För det fick han applåder.
Om man går tillbaka en tid i historien så kan noteras att mannen som gett den tolvårige pojken två örfilar omedelbart efter polisanmälan blev erbjuden förlikning, om jag minns rätt.
"Gubbjäveln" och "Snorungen" skulle träffas tillsammans med opartisk medlare, lyssna på varandra, se varandra och kanske förstå varandra. De skulle be varandra om ursäkt. Sedan skulle de ta varandra i hand och så skulle saken vara färdig.
"Gubbjäveln" gick inte med på det. Han gav "Snorungen" skulden för alltihopa.
Det var synd, men nu är det som det är.
"Gubbjäveln" är dömd för ringa misshandel och alla pensionärer är upprörda och tycker "Snorungen" inte fick mera än han förtjänade.
Allvarligt talat, detta är ingen bra reklam för Folkets Park. Jag tror inte att unga människor gillar attityden. De inser att parken inte är något för dem. De uppfattar den som Folkpensionärernas Park.
Men det är kanske inte för sent att göra något åt situationen.
Man kan använda en dålig händelse och göra något bra av den.
Jag tror på försoning. Men då måste "Gubbjäveln" spela med. Han måste inse att man inte får slå folk!
Jag tycker att ledningen för Folkets park tillsammans med Brottsförebyggande rådet ska inbjuda till ett försoningsmöte. "Gubbjäveln" och "Snorungen" ska träffas, prata ut om saken, kanske skratta åt alltihopa, se framåt och göra parken till en träffpunkt för alla generationer.
Snorungar har vi alla varit.
Jag gillar inte våld. Jag gick i folkskolan på den tiden när skolaga fortfarande var tillåten. Magistern hade som metod att minst en elev om dagen skulle ha stryk.
Hans örfilar var hårda. Jag hatade honom, det gjorde alla i klassen. Jag hatar honom än i denna dag.
Örfilar är ingen bra metod.
Svante Olson
Jag är rädd för att äldre människors reaktion på örfilarna i Värnamo Folkets Park kommer att skada parken på sikt.
"Fler örfilar gav applåder" stod det i rubriken i Värnamo Nyheter efter tidningens paneldebatt. Det är sorgligt.
Mannen som utdelat de två örfilarna hade gett uttryck för sin uppfattning. Stryk är det enda som hjälper, tycks han mena. För det fick han applåder.
Om man går tillbaka en tid i historien så kan noteras att mannen som gett den tolvårige pojken två örfilar omedelbart efter polisanmälan blev erbjuden förlikning, om jag minns rätt.
"Gubbjäveln" och "Snorungen" skulle träffas tillsammans med opartisk medlare, lyssna på varandra, se varandra och kanske förstå varandra. De skulle be varandra om ursäkt. Sedan skulle de ta varandra i hand och så skulle saken vara färdig.
"Gubbjäveln" gick inte med på det. Han gav "Snorungen" skulden för alltihopa.
Det var synd, men nu är det som det är.
"Gubbjäveln" är dömd för ringa misshandel och alla pensionärer är upprörda och tycker "Snorungen" inte fick mera än han förtjänade.
Allvarligt talat, detta är ingen bra reklam för Folkets Park. Jag tror inte att unga människor gillar attityden. De inser att parken inte är något för dem. De uppfattar den som Folkpensionärernas Park.
Men det är kanske inte för sent att göra något åt situationen.
Man kan använda en dålig händelse och göra något bra av den.
Jag tror på försoning. Men då måste "Gubbjäveln" spela med. Han måste inse att man inte får slå folk!
Jag tycker att ledningen för Folkets park tillsammans med Brottsförebyggande rådet ska inbjuda till ett försoningsmöte. "Gubbjäveln" och "Snorungen" ska träffas, prata ut om saken, kanske skratta åt alltihopa, se framåt och göra parken till en träffpunkt för alla generationer.
Snorungar har vi alla varit.
Jag gillar inte våld. Jag gick i folkskolan på den tiden när skolaga fortfarande var tillåten. Magistern hade som metod att minst en elev om dagen skulle ha stryk.
Hans örfilar var hårda. Jag hatade honom, det gjorde alla i klassen. Jag hatar honom än i denna dag.
Örfilar är ingen bra metod.
Svante Olson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
