Behövs läxor?

Lyssna på ”Fekke12” och ”Skoltrött tjej” (VN 11/12) som klagar på alla läxor i skolan.

”Det enda ni får ut av det är elever som verkligen inte tycker att det är roligt att gå till skolan.”

Det måste bli en ändring, tycker de. De orkar inte.

Jag förstår dem.

Läxor får inte urarta och leda till ett skadligt inslag i skolarbetet.

I dessa dagar när det har varit het debatt om RUT-avdrag för läxhjälp borde man även ifrågasätta om det över huvud taget ska finnas läxor.

En lärare, Ulf Leo, har forskat om saken och har skrivit en magisteruppsats. Hans slutsats är att läxor är en del av undervisningen och att all undervisning bör ske i skolan.

Det låter bra i mina öron, istället för slentrianmässiga krav på läxläsning som inte leder till förbättrade studieresultat.

Svante Olson

Vänsterpartiet, Värnamo

Underlätta för gångtrafikanter istället

Tidigare var det stopp för privatbilister vid busshållplatsen på Birger Jarlsgatan i Värnamo. Nu är förbudsskyltarna borttagna. Det är fritt fram att köra mellan Växjövägen och Malmstensgatan via Birger Jarlsgatan.

”På försök för att möjliggöra ytterligare en utfart från området”,  meddelar Miljö- och stadsbyggnadsnämnden.

Det gillar inte jag. Beslutet att förbjuda genomfartstrafik var ju för att skapa en lugnare miljö med tanke på inte minst alla barn som finns i området.

Det hände ganska ofta att bilister trotsade förbudet tidigare men nu har trafiken ökat påtagligt.

Det är inte bra. Det är inte biltrafiken vi ska underlätta för. Istället ska kommunen göra det enklare och bekvämare för gång- och cykeltrafiken.

Svante Olson

Vänsterpartiet, Värnamo

Kulturskola endast

för dem som har råd

Att kulturen är viktig konstaterade Eva Törn, M, kulturnämndens ordförande, vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet.

Den är av största betydelse även för minne och inlärande, menade hon.

Hon har rätt. Och det är klart att kommunen ska satsa på kulturen.

Därför påpekade jag att mot den bakgrunden är det svårt att förstå varför den borgerliga majoriteten avgiftsbelägger undervisningen i den kommunala musikskolan. Omkring 700 kronor per termin kostar det för en elev att delta i undervisningen.

Det betyder förstås att familjer som har dåligt med pengar inte kan låta sina barn få lära sig att spela ett instrument i den kommunala undervisningen.

Kommunens musikundervisning är förbehållen dem som har råd.

Men det hann jag förstås aldrig att säga innan kommunfullmäktiges ordförande Christer Fjordevik, KD, avbröt mig och menade att det inte hörde till saken.

Jag tycker att den kommunala musikundervisningen borde vara kostnadsfri.

Svante Olson

Vänsterpartiet, Värnamo

Ett hotande dödens grepp

Det är dags för den politiska majoriteten i Värnamo kommunfullmäktige att inse att det var fel att besluta om köpcentrum på Bredasten utanför stans centrum.

För en tid sedan hölls konferensen Stadens dag i Stockholm.

Vid den konstaterades att stadskärnan är stadens skyltfönster. Det stora hotet mot dessa stadskärnor är köpcentrum utanför städerna.

”Det är förföriskt med köpcentra för kommunpolitikerna,” säger Rudolf Antoni, utredare på Fastighetsägarna i tidningen Dagens Samhälle. ”Men risken är stor att det som är den faktiska staden utarmas”.

Värnamo kommuns projekt på Bredasten har dessbättre inte utvecklats som man hoppades.  Nästan inga butiker har etablerat sig där. Men det kan snabbt ändra sig.

Därför vill jag att kommunen, nu när den har fått möjlighet till det, besinnar sig och retirerar. Vi måste ta oss ur det hotande dödens grepp som vi befinner oss i.

Rädda Värnamo centrum, slå vakt om stadskärnan.

Svante Olson

Vänsterpartiet, Värnamo

Ungdomen sitter

hemma och deppar

För tre och ett halvt år var det inte ovanligt att jag vadade jag fram bland sopor på min dagliga morgonpromenad. I synnerhet slutet av veckan; torsdag, fredag, lördag. Det var det gamla vanliga - cigarettpaket, ölburkar, flaskor, ölförpackningsflak, fimpar, muggar, papperstallrikar, plastbestick, hamburgerförpackningar, etc.

Så såg jag att i Linköping hade de satt i gång ett bra projekt med ungdomar inblandade. Så borde vi också göra, tyckte jag. Utan ungdomarnas medverkan vore det meningslöst. För vilka är det som står för nedskräpningen? Jag vill hävda att det till 90 procent är ungdomar i övre tonåren.

Jag skrev en motion till kommunfullmäktige.

Men under det senast året har jag märkt att det blivit en påtaglig förändring när det gäller nedskräpningen. Det har blivit mycket bättre. Till en början har jag blivit glad. Det ser mycket trevligare ut.

Sedan blev jag orolig. Vad är detta ett tecken på?

Jag tror att den borgerliga politiken på riksnivå har fått den här effekten.

De ungdomar som normalt blir väldigt besvärliga i övre tonåren har dragit sig undan. De som för tre år sedan i veckosluten var ute och härjade på gatorna, som ifrågasatte allt som föräldragenerationen sa, vad lärarna sa och vad alla andra auktoriteter uttryckte, de åldersgrupperna är inte ute och härjar längre. De har inga pengar. De är arbetslösa. De ser inga möjligheter. De sitter hemma framför datorn, panka och har ångest.

Det är därför det inte slängs något skräp längre. Den borgerliga politiken har lett till att ungdomen har tappat tron på framtiden. De sitter hemma och gråter istället.

Det behövs i dagens läge ingen kampanj mot nedskräpningen. Den borgerliga politiken på riksplanet har lett till att ungdomarna inte revolterar. De har gett upp.

Så jag tog det ovanliga greppet att yrka avslag på min egen motion när kommunfullmäktige behandlade min motion vid senaste sammanträdet.

Men jag återkommer med den när vi har fått en röd regering och ungdomar får arbete igen och framtidstro och revolterar och ifrågasätter och är ute och härjar och slänger saker omkring sig igen.

Det är sunt.

Svante Olson

Vänsterpartiet, Värnamo

Anställ fler med lönebidrag

Värnamo kommun har 2665 anställda. Av dem är 28 anställda med lönebidrag. De lönebidragsanställda utgör således 1 procent av de anställda. Det är en låg siffra.

När jag tog upp den här frågan vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet tycktes kommunalrådet Hans-Göran Johansson, C, vara ganska nöjd med situationen.

Några drastiska åtgärder för att snabbt öka antalet lönebidragsanställningar är inte aktuella.

Ändå tycker jag att kommuner och landsting borde vara på alerten när det gäller denna viktiga samhällsfråga. Men det är de inte. Privata företag är mycket bättre på att ta tillvara kompetensen hos personer med olika funktionsnedsättningar.

Och i senaste numret av tidningen Föräldrakraft citeras Henrik Dider, personalchef i hotellkedjan Scandic Hotels: ”Ett föredöme bland våra lokala chefer är Kåre Johansson i Värnamo."

Jag ringde upp Kåre Johansson för att höra hur han ser på den här saken.

Han berättade om när han tog emot en rullstolsburen ung kvinna som frågade efter praktikjobb. Först tänkte han: det går inte. Men han ändrade sig snabbt. Javisst, svarade han.

Det blev en ganska lång praktik. Det gick utmärkt.

Han menar att det är viktigt att företagare tar sitt sociala ansvar.  Och han menar att det måste gälla även en kommun.

Jag har även talat med Britt Gunnarsson, länsordförande i DHR.

”Kommuner och landsting är väldigt dåliga på att ordna fram jobb till personer med funktionsnedsättningar”, säger hon. ”Så har det var i alla år.”

Hon har svårt att förstå kommunernas ointresse för den här frågan.

”Kan man få in kommuninvånare i arbetslivet så vore väl det väldigt bra”, menar hon. ”Det finns hjälpmedel som gör att personer med funktionsnedsättningar kan jobba med i stort sett allt”.

Det enda som krävs är lite vilja från kommunen.

Sätt upp ett mål. Jag tycker att Värnamo kommun som första mål ska ha att gå från 1 procent anställda med lönebidrag till 5 procent.

Svante Olson

Vänsterpartiet, Värnamo

Råd till de borgerliga:

läsa mera skönlitteratur

Det är verkligen trist att ta del av den borgerliga sidans syn på barnfattigdom. Den demonstrerades i vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet.

I en motion yrkade vi på att kommunen ska ha klara regler för hur man ska möta barnfattigdomen i skolvardagen. Och vi vill att en gång om året ska kommunen arrangera en studiedag för all skolpersonal där man har barnfattigdom som tema.

Vi vill alltså att kunskapen om barnfattigdom bland alla dem som jobbar med barnen ska öka.

Förslaget avslogs av de borgerliga politikerna.

Det är ett nedslående dokument som barn- och utbildningsförvaltningen presenterar med anledning av motionen.

”En studiedag kring elevsociala frågor kan anordnas om behov finns”, heter det.

Att behovet finns är ju uppenbart. Men om vi inte fattar beslut om att sådana studiedagar ska genomföras varje år, så blir det inga. Det har det ju inte blivit hittills trots att behovet finns.

Vad vi är ute efter är ett kontinuerligt och målinriktat arbete med åtgärder för att stödja de barn och ungdomar som är mest utsatta. Vi vill att det kravet ska tas på allvar.

Ojämlikheten har ökat kraftigt under senare år. Det drabbar barnen allra hårdast.

Jag lyssnade på författarinnan Susanna Alakoski på teve häromdagen. Hon kom som liten till Sverige från Finland. Hon vet precis vad barnfattigdom är. En stor del av hennes författarskap handlar om det.

”En känsla av skam alstras av fattigdom”, berättade hon.

Hon hävdade att medelklassen viftar bort angelägenheten i den svåra frågan om fattigdom.

Hon pekade på det individuella lidandet. Hon har lidit här som invandrarbarn i Sverige.

”Jag vet att jag inte är ensam”, sa hon. ”Inte då, och inte nu.”

Även författarinnan Eija Hetekivi Olsson, nominerad till Augustpriset för sin roman ”Ingenbarnsland”, skriver om eländet för ett invandrarbarn i Sverige.

Varför blundar den borgerliga sidan för de fattiga barnens situation i Värnamo? De borgerliga ledamöterna borde läsa mera skönlitteratur så kanske de fattar bättre beslut.

Svante Olson

Vänsterpartiet, Värnamo