”Allt är så hemligt”

Allt är så hemligt. Ingen får veta vad som ska hända. Det är bara rykten som cirkulerar.

Ja, när man talar med personer som på olika sätt har anknytning till Härbärget på Vråen centrum så är det mycket frustration man möts av.

Härbärgets Vänner är en förening som drivits ideellt. Men den finns inte längre. Den har avvecklats. Det gick inte ihop sig ekonomiskt. Föreningen har disponerat 12 lägenheter på Vråen och driver dessutom ett kafé i fastigheten som ägs av Finnvedsbostäder. Föreningen har i sin tur hyrt ut lägenheterna. Men nu blir det lite snårigt. För kaféet finns fortfarande kvar. Det serverar kaffe och bullar varje förmiddag. Fast det finns ingen huvudman för verksamheten.

När jag hälsade på var det många kaffegäster som var bekymrade.

”För några dagar sedan kunde vi i Värnamo Nyheter läsa att det är svårt att få plats på äldreboenden i Värnamo”, sa en person. ”Samtidigt har de som bor på Härbärget sagts upp”.

Nu blir Härbärget istället ett gruppboende för personer med funktionsnedsättning av olika slag. Eventuellt blir det också ett boende för ensamkommande flyktingbarn.

De uppsagda hyresgästerna får nya lägenheter av Finnvedsbostäder. Mikael Nordholm på Finnvedsbostäder berättar att bostadsbolaget har varit på plats och informerat vid flera tillfällen.

”Det kommer att bli jättebra när allt är färdigt”, säger han.

Men vad som ska hända med kaféet vet han inte. Kanske flyttar det till Mariakyrkan.

”Vi har vissa planer”, berättar Mikael Nordholm i församlingen.

Det kan bli ett kafé men kanske inte bara för kaffegäster. Kanske även med lagad mat. Inget är dock bestämt ännu.

Det hela kan säkert sluta bra. Härbärgets nuvarande hyresgäster kanske får nya välfungerande bostäder, kaféet kanske flyttar till Mariakyrkan och gruppboendet kanske blir en bra lösning.

Men varför inte tala med alla berörda om saken? Klart och tydligt. Ju mer information desto bättre. Orosmolnen kanske är helt onödiga.

Svante Olson, Vänsterpartiet, Värnamo

Dubbelmoralist?

En av mina partikamrater har lämnat partiet på grund av mig. Han tycker att jag är en dubbelmoralist. Varje gång jag i olika sammanhang har argumenterat för satsningar på kollektivtrafik med målsättningen att begränsa personbilstrafiken har han reagerat.

Jag har ju själv bil och jag använder den, bland annat när jag ska ta mig till Stockholm där jag har anhöriga.

”Varför tar du inte tåget eller bussen?” har min f d partikamrat sagt och tittat skeptiskt på mig.

Min f d partikamrat ser bilen som den svenska arbetarklassens främsta frihetssymbol.

Det är tack vare den som vanligt folk har kunnat röra på sig och förändra sina liv.

Han älskar bilar.

Jag förstår vad han menar. Bilen har förändrat livet för många människor. Hela samhället har förändrats.

Men nu har bilen, enligt min uppfattning, blivit ett samhällsproblem. Vi ska inte planera samhällen för bilar, vi ska planera dem för människor.

Med den enorma teknikutveckling som vi just nu är mitt inne i inser jag att bilen är en anakronism. Det finns andra, bättre lösningar. Bilen har varit bra, men den har gjort sitt.

Det är kollektivtrafiken vi ska satsa på. Det är framtiden. Och det är Vänsterpartiets politik, enligt partiprogrammet.

Svante Olson, Vänsterpartiet, Värnamo