fredag 20 december 2013


Jag är dum i huvet
och fattar ingenting
Käre Håkan Andersson, FP, jag är nog dum i huvet, för jag har hela tiden trott att när vi talade om att bygga om Gummifabriken till ett nytt kulturcentrum så trodde jag att kulturen skulle finnas med i projektet.
Kommunfullmäktige beslutade att bygga om Gummifabriken i två etapper för sammanlagt 337 miljoner kronor.
Först långt senare har jag fattat att bland annat teater- och musikscenen och filmstaden inte finns med i planeringen.
Ska kulturen komma på plats måste ytterligare ett par hundra miljoner kronor investeras.
Men du, Håkan, fattade det (VN 19/12). Du visste när beslutet fattades att det inte skulle räcka med 337 miljoner kronor. Du visste att vi måste punga ut med sammanlagt över 500 miljoner kronor om vi skulle få det kulturcentrum som vi planerade för.
För mig var det en chock. Så korkad är jag.
Jag kommer ihåg att jag vid ett kommunfullmäktigesammanträde frågade ledamöterna hur många som skulle vara beredda att satsa egna pengar i detta skattefinansierade projekt.
Bara en person räckte upp handen. Det var Håkan Andersson.
Hoppas du får rätt, att Gummifabriken blir en framgångsrik satsning, men jag befarar att det blir en ekonomisk katastrof.
Kommunstyrelsens ordförande Hans-Göran Johansson, C, sa vid ett kommunfullmäktigesammanträde nyligen att alla de miljoner som satsas i projektet inte på något sätt påverkar kommunens ekonomi.
Han hävdade på fullt allvar att det är ett kommunalt bolag som gör investeringen och att det därför inte påverkar andra kommunala framtidsprojekt.
Jag är så dum i huvet så jag fattar inte heller det.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo


tisdag 17 december 2013


Bygg skejtbanor i
Gummifabriken!
Jag håller med Luis Gonzales i föreningen 331 Wernamo: bygg skejtbanor i Gummifabriken (VN 17/12). Det bästa läget är inte utomhus i Åbroparken. Mycket bättre om skejtarna kan åka inomhus.
Det har jag tyckt länge och tidigare föreslagit att projektledningen för Gummifabriken borde ta med ungdomskulturen i projektet: graffiti, rap, hiphop, skejt.
Svaret har blivit: det ingår inte i konceptet.
Nu sedan Monica Lembke har kommit med i bilden har saker och ting förändrats till det bättre. Hon är angelägen om att få med ungdomen i Gummifabriken.
Lyssna då på Luis Gonzales! Se till att öppna Gummifabriken för skejtning och allt det andra.
Jag tror att jag redan har motionerat till kommunfullmäktige om saken men det tar ju sådan förtvivlad tid innan det händer något så det är lika bra att jag motionerar en gång till för säkerhets skull.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

måndag 9 december 2013


Trött på alla hyllningarna
Jag är trött på mandelahyllningarna. Hade han kunnat se spektaklet hade han blivit sorgsen. Han satt inspärrad i 27 år för sin kamp för alla människors lika värde.
Vad blev resultatet? Nedslående. Och han såg det. Man kunde ana en uppgiven maktlöshet i hans framtoning när han visade sig de sista åren.
I Sydafrika finns lika många fattiga människor som tidigare. Desperationen bland de fattiga är lika skakande som under apartheidtiden.
Det enda som hänt är att nu kan även svarta sydafrikaner förtrycka fattiga människor.
Nelson Mandela hyllas av hela världen. Det kapitalistiska systemet har stärkts. Svarta representanter för kapitalet fungerar lika bra som vita.
När Martin Luther King, Medborgarrättsrörelsens ledare i USA, på sin tid framgångsrikt bekämpade raslagarna så fick det samma resultat som i Sydafrika.
Även svarta amerikanska medborgare kan bli kapitalister. Men antalet fattiga amerikanska medborgare är högre än någonsin.
Man kan undra vad det är för mening med en frihetsrörelse som inte ändrar på några grundstrukturer utan bara har ett rasmässigt perspektiv.
Om vi ändå ska ha en massa fattiga människor är det väl lika bra att vi redan från början bestämmer vilka de ska vara?
Jag är trött på det kapitalistiska systemet. Jag vill leva i ett jämlikt samhälle där vi delar på rikedomarna, oavsett vilken bakgrund vi har.
-         - Värnamo kommun avskedar anställda som blivit sjuka.
-         - Kungen får flera miljoner kronor i jordbruksstöd.
-         - Nelson Mandelas familj får tre miljoner kronor för rätten att sända Mandelas begravning i teve.
-        -  Mandelas namn värderas nu som varumärke till miljarder kronor.
En sådan värld är inget att vara stolt för. Det var inte Mandela heller. Det märktes på honom att han var generad över all uppmärksamhet mot slutet av hans liv. Han såg att alla orättvisorna fanns kvar.
Bittert. Javisst, men det går att ändra på. Kamp mot kapitalismen!
Svante Olson


lördag 7 december 2013


Svaret är ja!
Bengt Redevall tycker att jag är feg och undrar om jag måste fråga mina partikamrater om hur jag ska rösta i kommunfullmäktige (VN 7/12).
Svaret är ja.
Jag är invald i kommunfullmäktige som representant för Vänsterpartiet. Jag och mina partikamrater diskuterar hur jag ska agera i olika frågor inför varje kommunfullmäktigesammanträde. Jag antar att man gör så även i andra partier.
Är det fegt?
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

torsdag 5 december 2013


Är vi förda bakom ljuset?
På senare tid har vi gång på gång fått höra från ledande personer i Gummiprojektet att om det ska bli något av det hela så måste nya pengar anslås så att även kulturdelen kommer med i bilden.
Det hävdas att den så kallade filmstaden och scenen för konsert- och teaterarrangemang har det inte talats om tidigare.
Vad är detta för dumheter? Från dag ett har det handlat om att skapa ett kulturcentrum av den gamla gummifabriken.
Där skulle finnas bibliotek, musik- och teaterscen, biografsalonger, restaurang, konferensdel, näringslivsdel och högskoleutbildning. Projektet skulle byggas i två etapper. Prislappen var 337 miljoner kronor.
Nu när pengarna inte räcker säger man att projektet med filmstaden och livescenen inte fanns med från början.
Det är fel.
Jag minns att jag för flera år sedan var på studiebesök på Gummifabriken tillsammans med andra fullmäktigeledamöter för att vi skulle kunna bilda oss en uppfattning om planerna.
Då fick vi veta att på fjärde-femte våningen skulle filmstaden ligga. Jag opponerade mig mot det. Jag ansåg, och gör så än i dag, att biografsalongerna måste ligga på första och andra våningen och ha direktkontakt med gatuplanet.
Nu menar man att fullmäktige måste anslå ytterligare ett par hundra miljoner kronor för att det har kommit in nya önskemål i projektet.
Har vi blivit förda bakom ljuset?
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

onsdag 4 december 2013


Den här motionen har jag lämnat in till Värnamo kommunfullmäktige efter att ha varit i kontakt med flera personer som är missnöjda med lönesystemet. Några av dem har fått sparken.

Motion.
Minska lönespridningen
Kommunens politik är att öka lönespridningen optimalt. Enligt min uppfattning är det olyckligt.
Målsättningen är dokumenterad i ”Lönepolitik i Värnamo kommun” från 2011.
Där står det att syftet med lönespridning är att kommunen ska kunna behålla kompetenta medarbetare. Det hävdas att lönespridningen dessutom stimulerar till goda prestationer.
Därför är målet att öka lönespridningen inom samtliga yrkesgrupper.
Jag ifrågasätter den målsättningen. Jag vill istället se en målsättning att minska lönespridningen. Jag tror inte att lönespridning per automatik leder till bättre prestationer.
Av dokumentet framgår att ”individuell lönesättning kräver att chefen är tydlig såväl i målbeskrivningen som i sitt sätt att sätta lön”.
Men hur ser verkligheten ut? Det syns tydligt när den lokala så kallade lönepotten ska fördelas. Vissa medarbetare gynnas andra missgynnas.
Jag har fått höra att fördelningen av potten är en historia som skapar dålig atmosfär ute på arbetsplatserna, att många känner sig orättvist behandlade.
Därför tycker jag att kommunen ska upphöra med att ge vissa medarbetare mer än andra när den lokala potten ska fördelas.
Jag yrkar att kommunfullmäktige beslutar
att omarbeta dokumentet Lönepolitik i Värnamo kommun med målsättningen att minska löneskillnaderna istället för att öka dem och
att den lokala pott som de olika arbetsplatserna får att fördela ska delas lika, i kronor räknat, mellan de anställda.
Svante Olson
Vänsterpartiet

tisdag 3 december 2013


Majoriteten var förkrossande
Michael Stendahl tycker att jag borde ha röstat nej till projektet Gummifabriken när det ursprungliga beslutet togs för flera år sedan (VN 30/11). Det tycker jag också. Men jag lade ner min röst. Det ville nämligen mina partikamrater att jag skulle göra. Det rådde delade meningar inom mitt parti precis som i alla de andra partigrupperna.
Ingen kan dock ha varit ovetande om vad jag tyckte i sak. Jag hade redan vid den tiden mycket tydligt klargjort att jag inte tror på visionerna. Det har jag fortsatt med i otaliga insändare och i andra sammanhang.
Det finns 51 ledamöter i kommunfullmäktige. Två moderater röstade emot (de har nu lämnat kommunfullmäktige), en miljöpartist (som är för projektet) ville återremittera ärendet för en fördjupad miljöstudie och så var det jag som lade ner min röst. Övriga 48 ledamöter röstade ja. En förkrossande majoritet.
Det är knappast troligt att projektet hade blivit stoppat om även jag röstat emot, som Michael uppenbarligen tror.
Jag tycker att Michael ska engagera sig i politiken och gå med i ett parti och påverka samhällsutvecklingen den vägen. Det borde alla göra.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo