lördag 30 mars 2013


Håll tyst!
”Så här ska man inte göra!”
Det var det första kommunalrådet Gottlieb Granberg, M, yttrade när han skulle svara på min fråga om kommunen har läget under kontroll när det gäller eventuella miljöproblem vid Trelleborgskoncernens norregårdsanläggning.
Gottlieb Granberg som är ordförande i Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har det politiska ansvaret när det gäller miljöfrågor.
Han hävdade med skärpa att det var helt fel av mig att ställa en sådan fråga i kommunfullmäktige och att skriva om det i Värnamo Nyheter. Enligt honom har jag inga belägg för att marken i Norregård skulle vara dränerad med hydralolja. Min fråga skapar bara oro hos boende i området, menade han.
Av allt att döma tar vi våra kommunpolitiska uppdrag på olika sätt. Om någon hör av sig till mig och pekar på eventuella problem ser jag det som min plikt att reagera.
Det var det jag gjorde. En person med mångårig erfarenhet från maskinbranschen hade berättat för mig om sin oro för att det kunde finnas allvarliga miljöproblem runt norregårdsanläggningen. Han befarade att tusentals liter hydralolja under årens lopp runnit rakt ner i backen.
Jag är ingen expert, jag kan bara berätta vad jag har hört och vädja till dem som är experter att utreda saken.
Det gillar inte Gottlieb Granberg. Han tycker att jag ska hålla tyst.
Efter kommunfullmäktigesammanträdet har jag på nytt talat med den servicetekniker som tidigare kontaktat mig.
Den före detta serviceteknikern menar att det säkert finns massor med okända miljöproblem runt om i Värnamo.
Han var själv anställd på Jochnick & Norrmans, vid Plombohusplan, och även där förekom många egendomligheter. Serviceteknikern berättar om en grop i monteringshallen. Den var 3-4 meter djup.
”När vi testkörde maskinerna rann oljan rätt ner i gropen”, berättar han.
Han minns också ett oljeläckage under en natt när monteringshallens golv var helt täckt med olja.
Enorma mängder olja gick rätt ut i systemet.
”Hur ser marken ut i dag?” undrar han. ”Finns det något att oroa sig för?”
Kommunen äger marken nu. Det ska byggas bostäder där.
Jag har fortfarande inte fått något svar från Gottlieb Granberg om det finns anledning till oro eller om kommunen har läget under kontroll.
”Jag vet inte”, svarande han i kommunfullmäktige.
Men jag ska hålla tyst, tycker han.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo


söndag 24 mars 2013


Värnamo församling stöder
splittrande missionsverksamhet
”Undrens tid är inte förbi”, skriver värnamoprästen Håkan Sunnliden i senaste numret av Svenska kyrkan.
Artikeln är den värsta rappakalja jag har läst på länge. Sunnliden berättar att Värnamo församling har gått med i ett missionsprojekt i Nepal. Hinduer och buddister ska förmås att bryta med sin gamla kultur.
Sunnliden tycker att det är bra om de gör det, trots att han konstaterar att de som tar det steget sedan betraktas som kastlösa och hamnar utanför samhällssystemet och saknar mänskliga rättigheter.
Sunnliden har besökt missionsområdet och berättar om en av personerna som ”upptäckt vem Jesus Kristus var”.
Denne person hade blödande sår på kroppen, skriver Sunnliden. En läkare hävdade att han hade cancer och gav honom tre månader till att leva. Men den sjuke mannen gick till en kristen gudstjänst ”och tog emot Jesus”, skriver Sunnliden.
”Sedan hände undret. Blödningen upphörde, cancerbölden torkade in och föll sedan bort av sig själv”, menar Sunnliden.
Och enligt Sunnliden blev den helade mannen sedan hotad till livet av en livsfarlig typ med kniv som krävde att den omvände skulle lämna sin nya tro eller dö.
Det hela slutade, enligt Sunnliden, med att knivmannen tre dagar senare själv dog en oförklarlig död.
Att döma av Sunnlidens berättarteknik var detta bra.
Nu vädjar Sunnliden till församlingsmedlemmarna i Värnamo att stödja den här verksamheten.
Jag är chockad.
Jag trodde att sådan här missionsverksamhet hörde till förgången tid. Jag blir generad när jag läser om Sunnlidens tankegångar. Det är så dumt.
Vi ska väl inte splittra människor. Vi ska istället hitta gemensamma nämnare. De finns.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo



lördag 9 mars 2013


Miljöskandal på Norregård?
Är marken vid Värnamo Gummifabriks norregårdsanläggning dränerad med hydralolja? Jag befarar det. Det handlar i så fall om en miljöskada av stor omfattning.
Jag har talat med en person som har varit anställd på Jochnick & Norrman som servicetekniker. Han har berättat för mig att han gjorde regelbunden service på maskinerna på norregårdsanläggningen på 1980-talet. Vid sådana tillfällen gick det åt mycket hydralolja.
Vart tar olja vägen? undrade han.
Svaret han fick av en anställd var ett skevt leende.
Vart tror du, svarade denne.
Hydraloljan gick alltså direkt ner i marken.
Det handlar om tusentals liter, menar den person jag har talat med.
Han har gått och grunnat på frågan till och från i flera år och känt stort obehag varje gång.
Det här måste utredas, menar han.
Enligt honom kan man när det har varit ett stort regnväder se ett lätt oljefilter på Lagan i det aktuella området.
Detta låter oroväckande. Är det riktigt illa kan kommunen tvingas att gräva upp ett mycket stort område för att sanera jorden.
Finns det anledning till oro eller har kommunen läget under kontroll och kunskap om vad som har hänt?
Jag ställer den frågan i en interpellation vid nästa kommunfullmäktigesammanträde.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo






 Flytta del av Figy till Gummifabriken
Kostnaden för ombyggnaden av Värnamo Gummifabrik (projektet Gummifabriken) skenar på ett oroväckande sätt. Risken för att hela projektet havererar är överhängande. Jag har hela tiden varit emot det. Jag tycker att kostnaden redan från början (runt 300 miljoner kronor) var alldeles för hög. Nu lär den ligga på runt 500 miljoner kronor, med risk för ytterligare kostnadsökningar. Sedan har vi inga garantier för att de verksamheter som planeras verkligen går att genomföra. Det enda säkra kortet är biblioteket, kommunens egen verksamhet.
Nu har ombyggnadsarbetena gått så långt att projektet är omöjligt att avbryta.
Jag föreslår därför i en motion till kommunfullmäktige en räddningsplan för att kommunen ska undvika ett totalt sammanbrott av projektet Gummifabriken.
Finnvedens Gymnasium behöver nya lokaler. C-huset (höghuset vid Lagastigern), där handel- och ekonomiundervisning har bedrivits, ska renoveras.
Mitt förslag är att C-huset avvecklas från Finnvedens Gymnasium och byggs om till bostäder.
De nya lokaler som Finnvedens Gymnasium kommer att behöva iordningsställs istället på Gummifabriken.
Det blir en mycket kreativ miljö för gymnasieungdomar tillsammans med högskolestudenter. Närheten till det nya biblioteket och eventuella andra verksamheter i Gummifabriken blir stimulerande.
Gör kommunen så här får vi i alla fall några vettiga verksamheter i Gummifabriken.
Svante Olson
Vänsterpartiet

lördag 2 mars 2013


Kommer Gummifabriken
att kosta över 500 miljoner?
När kommunfullmäktige ursprungligen fattade beslut om att bygga om Värnamo Gummifabrik (projektet Gummifabriken, Värnamo kommuns framtida kulturcentrum) beräknades kostnaderna till omkring 300 miljoner kronor.
Det är väldigt mycket pengar, alldeles för mycket tyckte jag då, och tycker så fortfarande, och har därför röstat emot projektet. Jag befarar att det kommer att haverera.
Jag ska dock inte förneka att jag tycker att det vore väldigt roligt om kommunen, trots mina farhågor, skulle lyckas med projektet.
Min oro för att projektet ska misslyckas har dock inte minskat sedan jag nyligen fått höra att kostnaderna har ökat kraftigt och att slutnotan nu är uppe i över 500 miljoner kronor.
Är det sant? Ska kommunen ligga ute med en halv miljard kronor på projektet?
Jag ställde den frågan vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet. Jag ville att kommunstyrelsens ordförande, kommunalrådet Hans-Göran Johansson, C, skulle svara på frågan.
Men han ville inte svara. Han bollade frågan vidare till Mikael Andersson som sitter med i projektledningen för Gummifabriken.
Hans svar var mycket diffust. Han konstaterade att kommunfullmäktige beslutat anslå runt 300 miljoner kronor på projektet och att några andra beslut inte var tagna.
Det vet jag också. Men frågan är om kostnaderna har skenat iväg och om slutnotan kommer att stanna på ett helt annat belopp.
Jag tycker att kommunstyrelsens ordförande Hans-Göran Johansson borde ha lämnat besked om det ekonomiska läget.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo



Är Johan statssocialist?
Sverigedemokraten Johan Nissinen tar nu till den tyske rikskanslern på 1800-talet, Otto von Bismarck, för att förklara sin politik (VN 28/2). Han säger att det var Bismarck som kom på det här med välfärdssamhället. Att hans socialkonservatism, Sverigedemokraternas nya älsklingsord,  sedan har fortsatt att utvecklas av tyska nationalister.
”Det är efter de grundläggande tankar och idéer som Bismarck och tidiga socialkonservativa hade som Sverigedemokraterna verkar”, skriver Nissinen.
Jag är inte förvånad.
Men att hävda att Bismarck är grundaren av välfärdssamhället är rena snurren. Bismarck, ”Järnkanslern”, var en stenhård maktpolitiker som använde krig för att uppnå politiska mål.
Det var socialdemokrater och liberaler som i slutet av 1800-talet i den politiska kampen skrämde upp den tyska överklassen och makten.
Bismarck, en varm anhängare av klassamhället, såg hotet mot den priviligierade överklassen. Hans mål var att förhindra att socialismen fick fotfäste.
Det mullrade hos de tyska massorna som var hårt pressade. Socialdemokrater och liberaler väckte starka känslor om rättvisa.
Bismarck förhöll sig till deras idéprogram.
Han skapade något som han kallade statssocialism. Där fanns delar av det som socialdemokrater och liberaler krävde och kämpade för, pensions- och sjukförsäkringar.
Men han gillade inte arbetarskydd och begränsning av arbetstider eller reglering av barnarbete. Det hotade produktionen.
Nej, Bismarck har aldrig varit min idol, och han kallade sig aldrig för socialkonservativ, vad jag vet. Det program han skapade i kampen mot socialismen kallade han för statssocialism.
Är det det du är, Johan, statssocialist?
Svante Olson
Vänsterpartiet, Vänsterpartiet



Vandalorumprojektet
saknar ekonomisk realism
Vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet sa jag att jag hela tiden hävdat att Vandalorum är ett projekt som saknar ekonomisk realism.
Hur kan du göra det när du faktiskt har stött ett projekteringsbidrag? undrade Gottlieb Granberg, M.
Gottlieb har helt rätt.
Vandalorum är en lång historia. När Sven Lundh presenterade sin dröm i början av 1990-talet trodde jag och många med mig att han hade blivit galen.
Jag trodde inte alls på idén.
Men några år senare hade han med sig Ponthus Hulthén (donation av konstsamling), Renzo Piano (världsberömde arkitekten som skulle rita museet), löfte om 8 miljoner kronor årligen i statligt driftsstöd. Jag var imponerad. Fortfarande lät målet att få 300 miljoner kronor i donationer ouppnåeligt, men nu tyckte jag att projektet borde få en chans.
Jag röstade för projekteringsbidraget 2004.
Sedan följde alla schismer i Vandalorums styrelse, Ponthus Hulthén hoppade av projektet, Renzo Piano var heller inte aktuell, några 300 miljoner fanns inte i sikte och alla byggplaner sköts ständigt upp.
Det var då jag vände på klacken. Jag insåg att Vandalorum inte hade en chans att bli det som var den ursprungliga tanken.
Sedan projektet igångsattes med den första etappen har jag hävdat att det saknar ekonomisk realism.
Därför röstar jag emot kommunala bidrag i kommunfullmäktige. Det är inte kommunala skattepengar som ska hålla igång projektet. Däremot vore det roligt om privata donationer kunde förverkliga det.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo