Nu har de fattat
att det är olönsamt
med tomma bostäder
Att döma av uppgifter i Värnamo Nyheter (28/4) tänker Omsorgsnämnden öppna den hittills stängda avdelningen på Linneberg. Jag har tjatat om detta i flera år. Äntligen har Omsorgsnämnden förstått vilket slöseri det är att ha tolv outnyttjade bostäder på Linneberg.
Det blir till glädje för ett stort antal människor i kommunen. Först och främst förstås för de tolv äldre personer som får flytta in på Linneberg. Det blir också till stor lättnad för deras anhöriga. Men det finns även andra personer som får glädje av detta. Nämligen de personer som saknar egen lägenhet och som nu kan flytta in i de bostäder som blir lediga i kommunen när tolv personer flyttar till Linneberg.
Tidigare när jag har hävdat att det är slöseri med resurser att låta tolv bostäder stå tomma har jag möts av total oförståelse av de borgerliga partierna i Värnamo.
De har påstått att de tomma bostäderna har behövts som en reserv. Det har också sagts att Linneberg byggdes för stort för att man så småningom skulle växa i den. Att det var en ren vinst att låta bostäderna stå tomma.
Jag minns att jag frågade Finnvedsbostäders verkställande direktör Börje Göransson, han råkade vara på besök i kommunfullmäktige när Linneberg var på tapeten, om han låter lägenheter stå tomma för att på det sättet förbättra bostadsbolagets ekonomi.
Han skrattade förstås.
Tack, nu har även Omsorgsnämnden insett att det är absurt och oekonomiskt att ha tolv tomma lägenheter.
Svante Olson
Vänsterpartiet

Grafitti på Gummifabriken
Grafitti är en ifrågasatt konstform, den har dock många anhängare och den har ett starkt uttryck.
Det är huvudsakligen unga människor som håller på med det. Även om man personligen inte tycker om denna uttrycksform så anser jag att man måste ge dem som jobbar med det en möjlighet att under legala former utvecklas.
Jag hör till dem som gillar grafitti, inte allt, men mycket.
Nu har jag kontaktats av en ung utövare i Värnamo. Han är 15 år och hängiven grafittimålare.
Han har ett förslag: låt oss som håller på med grafitti få ett utrymme på Gummifabriken.
Det tycker jag är en alldeles utmärkt idé.
Kommunen har köpt in gamla Värnamo gummifabrik på Jönköpingsvägen. Den ska bli kommunens kulturcentrum. Där finns redan högskoleverksamhet (Campus Värnamo), näringslivscentrum och en planerad återkommande konstnärsmässa. Stadsbiblioteket ska flytta dit och förhoppningsvis mycket annat. Möjligheterna är enorma.
Grafittikonstnärerna skulle ge Gummifabriken en ungdomlig och djärv touche. Låt dem få en lokal där och helst också ett utrymme på utsidan som syns!
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

Grattis Museum Vandalorum
nu fattas bara 280 miljoner kr
Grattis Sven Lundh, Sune Nordgren, Magnus Samuelsson och alla ni andra som jobbar eller lobbar för Vandalorum. VNs ägare går via en stiftelse in med 20 miljoner kronor i projektet. Nu fattas bara 280 miljoner kronor för att hela projektet ska vara i hamn.
Sune Nordgren, Vandalorums projektledare, har lovat att i slutet av sommaren tas det första spadtaget borta i Nöbbele.
Jag kan se framför mig hur alla sponsorer, som hittills har legat lågt, nu träder fram och ställer sig i kö för att få vara med. Vem, som har gott om pengar, vill inte vara med och satsa nu när det har lossnat. 280 miljoner kronor, låter det mycket? Nja, det ordnar sig väl. Visserligen är smålänningar, enligt fördomsfullt struntprat, snåla, men de har näsa för en god affär, och då kan ju projektledaren Sune Nordgren inte misslyckas.
Alla affärsmän i bygden, med gott om pengar, tycker att Vandalorum är en toppenidé. Det har Torbjörn Egerhag sagt.
Magnus Samuelsson, ivrig supporter för Vandalorum, som uppfattar mig som en försupen lokalpolitiker (VN16/4) och som tycker att jag borde skämmas för att jag har ställt mig bakom kommunens köp av gamla Värnamo gummifabrik, som han ser som ett hot mot Vandalorum, är bara att gratulera.
Sätt igång och bygg i Nöbbele! Det ska bli jättekul.
Jag lovar att jag ska stå i kön när Vandalorum premiäröppnar.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

Ingen lyssnar på barnen
Jag har varit på konferens (20/4) i Huskvarna om De Glömda Barnen, barn som växer upp med föräldrar som missbrukar.
Folkhälsominister Maria Larsson, Gnosjö, konstaterade i sitt inledningstal att barnkonventionen inte är omsatt i vårt län. Vi lever inte efter den. Det tycker jag var ett mycket viktigt påpekande.
Barn ska få möjlighet att ge sin syn på hur man ska lösa problem som angår dem. Det får de ytterst sällan.
Två personer som gjorde starkt intryck på konferensen var Theres Eriksson, Föreningen Maskrosbarn, och Björn Lanefelt, lärare på Wendelsbergs folkhögskola. De berättade om egna erfarenheter som uppvuxna i alkoholisthem.
Det var väldigt utlämnande berättelser och jag måste erkänna att jag kände viss tveksamhet.
Visst är det en konstig värld vi lever i om en unge växer upp i en skadlig miljö där pappa är rektor och framgångsrik skolchef och sköter sitt jobb perfekt och ingen i omgivningen lägger märke till att han har allvarliga alkoholproblem.
Det finns en anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen 14:1. Privatpersoner bör anmäla missförhållanden. Myndigheter ska göra det.
Inte en enda myndighetsperson har fällts för att inte ha följt denna lag.
Vi talade om den där lagen på ett av seminarierna och konstaterade att väldigt få anmäler. Trots tvingande lag. Och det är ju tydligt om inte ens en skolchef med grava alkoholproblem uppmärksammas av omgivningen.
Jag tror att det måste finnas mycket tydligare anvisningar i lagtexten om i vilka lägen anmälningar ska göras om man befarar att barn riskerar att fara illa.
Om till exempel en psykotisk människa med alkoholproblem hamnar på sjukhus borde det vara ett krav att sjukvården informerar sig om det finns barn med i bilden. I så fall ska en anmälan omedelbart göras till socialtjänsten. Men så fungerar det inte i dag.
Istället kunde vi höra ett maskrosbarn berätta om när hon som tonårsflicka for runt med sin mamma till olika behandlingshem för att hon skulle få hjälp med sin alkoholism, hur de de avvisades från det ena stället efter det andra. Mamman var för sjuk för att någon skulle vilja behandla henne. Flickan fick själv försöka lösa problemen.
Man har beräknat att det finns omkring 385.000 barn i Sverige som lever i familjer med svårt alkoholmissbruk. Alla kommuner säger, om de blir tillfrågade, att de har verksamheter som stöder barn i missbruksfamiljer, men väldigt få barn får hjälp och stöd.
Maria Larsson menade att det är svårt att se de här barnen. Hon jämförde med trattkantareller.
- De är också svåra att se när man kliver omkring i skogen, sa hon. Men när man har sett en så ser man plötsligt en hel massa runt omkring.
Det var en bra liknelse och Maria Larsson tycker att kommunerna borde bli bättre på att söka pengar som Länsstyrelserna har till förfogande för att bekosta stöd för verksamheter som riktar sig till de här utsatta barnen.
Men alltid när man talar om alkohol kommer man in på den känsliga frågan hur man ska definiera alkoholism. Vanligt är ju att man brukar säga att den som slutar att fungera socialt och som inte längre kan sköta sitt jobb på grund av sitt drickande, den personen ska definieras som alkhoholist.
Då är ju den där skolchefen inte att betrakta som alkoholist.
Men det finns andra kriterier; ett regelbundet drickande, ett par glas vin om dagen, är inte det också alkoholism?
Ska jag betrakta mitt eget drickande som en form av alkoholism? Det kan nog väldigt många människor i det här landet fråga sig.
Vi lever i en alkoholkultur och vi ska nog vara medvetna om att vi utsätts för en mycket påträngande propaganda, både öppet och i smyg, för att vi ska öka vårt drickande. Vad är det till exempel för krafter som får läkare att uppmana människor att dricka lite vin varje dag för att förbättra hälsan?
Jag vill hävda att vinproducenterna inom EU är en kraft som hotar folkhälsan i Sverige. Och inte bara den, hotet riktar sig även mot barnen.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

Jag vågar inte
Jag är i den åldern då alla män uppmanas att gå till sjukvården och ta ett PSA-prov. Jag kanske har prostatacancer utan att veta om det?
Men jag drar mig för att testa mig. Vad är det som får mig att agera så knäppt?
Jag läser i Forskning & utveckling (okt 2008) som ges ut av landstinget i Östergötland att diagnosen prostatacancer har ökat kraftigt. Men även vården och behandlingen har förbättrats. Fler personer lever med sin cancersjukdom, botad eller under behandling och kontroll.
Onkologiskt centrum finns vid Universitetssjukhuset i Linköping och är ett serviceorgan för tumörsjukvården i bland annat Jönköpings län.
Där sitter man på en stor kunskapsbank och verksamheten är väldigt viktig för en framgångsrik cancervård.
Ändå går jag inte till vårdcentralen i Värnamo och ber dem ta ett PSA-prov på mig.
Jag vet ju att det finns både godartade och livshotande tumörer. Med en godartad tumör kan man leva som vanligt utan operation eller annan obehaglig behandling.
Men det kan vara svårt att vara riktigt säker på vad det är för sorts tumör, om sjukvården nu hittar en.
Många operationer har gjorts för säkerhets skull. Men den där operationen kan leda till minskad livskvalitet. Varje man vet vad jag talar om.
Vet jag att jag har en tumör tvingas jag välja: operation eller inte operation. Då slår ångesten sina klor i en.
På Onkologiskt centrum är man inte okunnig om den här våndan.
Det är inte bara överlevandesiffrorna som är viktiga. Det är också viktigt att lyfta in livskvalitetsbegreppet i vården. Frågan är hur patienten mår efter diagnos eller ingrepp av något slag. Lidandet som begrepp är viktigt att mäta och analysera.
Så resonerar man på Onkologiskt centrum.
Men jag bara slår ifrån mig.
Så länge jag inte vet, mår jag bäst. Inbillar jag mig.
Svante Olson, landstingspolitiker
Vänsterpartiet, Värnamo

Privat drift av
Värnamo simhall
Nu ska Värnamo simhall renoveras för närmare 40 miljoner kronor och det förvånar mig inte att de borgerliga partierna i samma veva vill privatisera driften.
Första steget mot en privatisering är taget.
Anläggningen sköts än så länge av kommunens egen personal, men det blir inte så länge till.
En utredning om så kallad alternativ drift ska göras, men den är ju bara en formalitet.
För de borgerliga partierna handlar det om ideologi. Allt som kan drivas av privata entreprenörer ska kommunen släppa ifrån sig efter en anbudsrunda. Sedan betalar kommunen driftsbidrag till entreprenören.
Så här vill de borgerliga politikerna ha det och då blir det förstås så. De har makten.
Jag tycker det är en sorglig utveckling och kommer så långt det är möjligt att motsätta mig en privatisering av Värnamo simhall.
En välskött simhall i kommunal regi och med kommunanställd personal är det bästa alternativet. Då har kommunen och skattebetalarna full kontroll över verksamheten.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

Orkar Värnamo med
två stora kulturcentra
Jaha, så läser jag att totalkostnaden för att bygga om gamla Värnamo gummifabrik till ett nytt kulturcentrum blir ungefär 300 miljoner kronor. För det får kommunen ett högskoleområde (Campus Värnamo), näringslivscentrum, bibliotek, kultursal, restaurang och en del annat. Den framtida driftskostnaden beräknas till 23 miljoner kronor per år.
Samtidigt säger de som ligger bakom projektet Museum Vandalorum att de snart ska börja bygga i Nöbbele. Det projektet är ju också kostnadsberäknat till 300 miljoner kronor.
Jag får ofta höra av mina politiska motståndare (Stig Claesson, KD, Gottlieb Granberg, M, Hans-Göran Johansson, C) att jag inte begriper mig på ekonomi och jag måste erkänna att här är det något som jag inte får att gå ihop.
Ni måste förklara för mig hur man ska få ekonomi i dessa båda projekt. Ni är ju anhängare av både ombyggnaden av gummifabriken och byggnationen av Vandalorum borta vid E4.
Nu är visserligen inte kommunen ansvarig när det gäller Vandalorum. Bakom det står en privat stiftelse. Men den får ju kommunala bidrag.
Tror ni verkligen att Värnamo mäktar med båda dessa stora projekt?
Jag ska inte dra upp det här med lågkonjunktur och global finanskris. För de motsäger inte förståndiga, stora investeringar. De ska man göra i lågkonjunkturer.
Men frågan är om Värnamo är stort nog att orka med två stora, ambitiösa kulturcentra på olika håll? Ett i Nöbbele vid E4 och ett annat i stans centrum
Jag tror inte det.
Jag har sagt det förut och jag säger det en gång till: låt Vandalorum flytta in i gummifabriken. Det finns fantastiska utrymmen där. Vandalorum och de andra aktiviteterna där skulle korsbefrukta varandra. Vi skulle få ett dynamiskt kulturcentrum mitt i stan med högskola, näringsliv, design, bibliotek, krog, film, teater, konstmässa och allt möjligt annat, på ett ställe. Vilken grej!
Kom igen nu och börja snacka med varandra.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

40 miljoner
bortkastade
Stig Claesson, kd, kallade mig för hoppjerka vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet.
Jag kan nämligen ändra mig.
Det har jag gjort när det gäller Värnamo simhall som nu ska renoveras för närmare 40 miljoner kronor.
Ett tokigt beslut anser jag. Från början var det meningen att renoveringen skulle kosta 16 miljoner kronor. Det tyckte jag var okej. Men 40 friska miljoner kronor för en gammal hall, det är inte bra. Bygg nytt istället, har jag hävdat i några år. En modern toppanläggning för alla behov. Lägg den på tomten där Vandalorum var tänkt att ligga. Det bygget blir ju aldrig av.
Nu i slutskedet har jag även fått med mig Värnamo simsällskap. Klubbens ordförande tycker nu, precis som jag, att Värnamo borde bygga en helt ny simhall. 40 miljoner kronor på en gammal hall är bortkastade.
Överraskande nog tycks nu alla politiker i kommunfullmäktige vara överens om att en ny simhall ska byggas. Men inte just nu. Först ska den gamla renoveras. Om tio år ska vi bygga nytt.
Vad är det för dumheter? Ska vi ha en ny hall ska vi väl omedelbart planera för den.
När jag säger det, menar Stig Claesson att jag är en hoppjerka. Från början tyckte jag ju att det var en bra idé att bygga om simhallen för 16 miljoner kronor.
Om Stig Claesson skötte sitt företag på samma sätt som han tycker att kommunen ska skötas, så hade han fått stora problem.
Man måste ju kunna ändra sig om man märker att det går snett.
Hoppjerka? Ja, varför inte. Det var ju ursprungligen en sån som ofta bytte jobb. Då lär man sig nya saker. Prova det någon gång, Stig.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

Mingelkvällen
var ett fiasko!
För en tid sedan var det stort mingelspektakel på Proton Group i Värnamo till förmån för projektet Museum Vandalorum. Hänförelse uttrycktes för projektet. Nu ska det äntligen komma igång. Alla var där. Sven Lundh, Sune Nordgren, Jan Ove Forsell, Magnus Samuelsson, Carina Hägg och något hundratal andra. Halleluja!
Jag är lite förvånad över hur jippot presenterades i media. Som om det vore en succé.
Tyvärr är jag av en annan uppfattning.
Mingelkvällen blev ett fiasko. Det var vid det här tillfället som namnen skulle presenteras, på dem som ska stå för fiolerna, när det nedbantade projektet byggs.
Fastighetsvolymen har ju sänkts till en tredjedel av den ursprungliga modellen.
Vi ska bygga i etapper, har det sagts.
Men inte ens till det här nedbantade projektet finns det pengar. Vandalorumsstiftelsens styrelse hade tänkt att presentera namnen på dem som skrivit under donationshandlingarna för de förväntade 60 miljoner kronorna.
Tyvärr saknades namnunderskfrifterna när det var dags för minglet på Proton Group.
Förra året lovade projektledaren Sune Nordgren att till våren, i maj månad, skulle det första spadtaget tas. Och det där har vi ju hört så många gånger förut. Men inte har det blivit något för det.
Är det någon som tror att Vandalorum börjar byggas i maj? Räck upp en hand!
Snälla, snälla, snälla. Kan ingen förståndig människa i projektledningen kasta in handduken. Det blir inget bygge på den planerade tomten. Det finns inga pengar till det. Inse detta! Börja tänka i nya banor.
Mitt förslag är att stiftelsen förhandlar med kommunen och att Vandalorum flyttar in i kommunens planerade nya kulturcentrum, Gummifabriken på Jönköpingsvägen.
Där skulle Vandalorum kunna utvecklas tillsammans med övriga aktiviter; biblioteket, högskolan, konstmässan, företagscentrum och allt annat som kommer att kunna få rum där.
Se framåt istället för att låsa fast er i en omöjlig idé!
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo