Mindre pengar
En av mina partikamrater ringde upp mig. Han var starkt upprörd. Han hade läst Finnveden Fredag (22/1).
"Mer pengar i plånboken", hade moderaterna Helena Bouveng och Andreas Norlén skrivit i en insändare. De talade hängivet för det nya skattesystemet.
Min partikamrat som är pensionär var rasande.
"De är lögnare", sa han. "Det är ju inte alls sant att vi fått mera i plånboken från och med den här månaden".
Själv fick han 218 kronor mindre. Hans fru fick 208 kronor mindre.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

Avgiftsfritt i simhallen
för pensionärer och barn
Framåt vårkanten ska Värnamo simhall öppna igen. Nyrenoverad och fin. Får man hoppas i alla fall. Notan är ju på runt 40 miljoner kronor. Som de flesta vet har jag varit motståndare till renoveringen på grund av den höga kostnaden.
Bygg nytt istället, har jag sagt.
Men nu är det som det är. Och nu gäller det att simhallen kan utnyttjas maximalt. Annars är den stora investeringen inte meningsfull.
Risken är att den borgerliga majoriteten anser att simhallsavgiften måste höjas för att täcka de ökade driftskostnaderna.
Det är fel väg tycker jag.
Fick jag bestämma skulle vi inte ha några avgifter alls. Jag vill betala hela driftskostnaden via skattsedeln. Redan nu betalas ju en stor del av driften på det sättet. Simhallsavgiften täcker bara en liten del av den totala kostnaden.
Men så resonerar man inte på den borgerliga sidan.
"Något måste det väl kosta," säger man. "Allt kan väl inte vara gratis. Då uppskattar man det inte."
Man moraliserar helt enkelt.
Men jag ser det ur ett folkhälsoperspektiv. En simhall är en social mötesplats. Och där rör man sig och man motionerar.
Je fler medborgare som tar sig dit, desto friskare blir de.
Det är alltså en lönsam investering för kommunen att inte ha några avgifter och på det sättet locka så många som möjligt till hallen.
Det finns ett perspektiv till. Marginaliserade grupper utestängs inte om det är avgiftsfritt.
Men om det nu är omöjligt att få med sig den borgerliga majoriteten på en helt avgiftsfri simhall så kanske man kan kompromissa?
Varför inte låta pensionärer och ungdomar få utnyttja simhallen avgiftsfritt vissa tider, när det inte är så hög beläggning?
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

Hur ska vi få stopp på
alla onödiga mediciner
En kvinna i Jönköpings kommun ringde upp mig och ställde mig mot väggen:
"Du är ju landstingspolitiker och säger att vården inte ska droga äldre människor. Ändå pågår det hela tiden. Hur ska ni få stopp på det?"
Ärligt talat vet jag inte. Starka krafter påverkar utvecklingen.
Kvinnan som ringt upp mig berättar om hur hennes egen mamma behandlades. Efter en propp i hjärnan försämrades hennes närminne. Hon kunde inte bo hemma längre. Hon var 89 år när hon flyttade in på ett demensboende. Det fungerade jättebra till en början. Man lagade mat ihop och hade många aktiviteter.
Men snart märkte dottern att något var fel när hon hälsade på. Mamman hade hjärtklappning och mådde illa.
"Jag vill inte leva", sa mamman.
Dottern är utbildad apotekstekniker och tittade på mammans medicinlista. Hon fick en chock. Listan var lång. Mamman fick antidepressiva läkemedel, hon fick starka värkmediciner och hon fick morfin och sömntabletter.
Dottern slog larm. Ta bort läkemedlen! uppmanade hon.
Det blev strid med både personal och läkare. Dottern vann. Medicineringen upphörde. Mamman blev genast bättre.
Sedan skulle kommunen spara. Äldreboendet stängdes. Mamman flyttades till ett annat.
Sedan var samma cirkus igång igen. När dottern kommer på besök på det nya stället finner hon mamman väldigt medtagen.
Och när dottern studerar mammans läkemedelslista ser hon samma sak som tidigare: massvis med medicin.
Nytt allvarligt samtal med läkaren som motvilligt går med på att bort den mesta medicinen. Och mamman piggnar till igen.
Men det dröjer inte länge förrän medicinen är tillbaka, utan dotterns vetskap. Och mamman blir åter dålig.
"Är du inte nöjd med vården och medicineringen kan du ta hem din mamma och sköta henne själv", sa läkaren.
Efter det såg dottern till att det blev läkarbyte. Sedan fungerade medicineringen bra.
Nu är mamman borta. Hon dog häromåret.
"Jag kan inte släppa det som hände min mamma", säger dottern. "Jag mår fortfarande dåligt av det."
Personalnedskärningar och andra besparingar ligger bakom det hela, tror hon. Medicinskt kunnig personal finns inte tillgänglig på äldreboendena.
Sedan får man förstås inte glömma att läkemedelsindustrin har varit mycket framgångsrik. Den vill sälja så mycket som möjligt.
Vanvården, för något annat kan man inte kalla det, fortsätter. Vad kan vi göra?
Kompetensen finns ju. Geriatriska läkare vet precis vad det handlar om. Kunde inte kommunerna få rätt att anställa sådana läkare i omsorgen?
Eftersom det inte fungerar med de instrument som redan finns måste något nytt till. Kan inte landsting och kommuner skapa ett gemensamt organ som har som enda uppgift att kontrollera läkemedelsförskrivningen?
Svante Olson, landstingsledamot
Vänsterpartiet, Värnamo

Jag är en passionär
Vi lever i ett klassamhälle och sjukvården är ojämlik. Det är klarlagt.
"De rikaste 80-åringarna mår mycket bättre än fattiga 60-åringar", konstaterade Margareta Persson, moderator vid konferensen om äldres hälsa i Rosensalen på Rosenlund i Jönköping (21/1), i sitt inledningsanförande.
Så här finns mycket att göra. Antalet äldre ökar ju nu snabbt och då gäller det för samhället att se till att de gamla håller sig friska långt upp i åldrarna annars blir det mycket dyrt.
Carina Edling, Statens folkhälsoinstitut, talade om för oss att det egentligen inte är så märkvärdiga insatser som ska göras för att vi ska få kontroll över utvecklingen.
Det handlar om att skapa mötesplatser, att få igång fysiska aktivitet och uppnå goda matvanor för äldre människor.
Frågan är bara hur detta ska åstadkommas. Det är lättare sagt än gjort.
Sverige har en positiv hälsoutveckling. Vårt land har den största andelen personer över 80 år i hela världen. Men om vi inget gör nu kommer omsorgskostnaderna att öka med 270 procent de närmaste åren.
"Därför måste vi satsa på hälsofrämjande åtgärder så att äldre människor inte sitter passiva och äter medicin", sa Carina Edling.
Det är med andra ord lönsamt att investera i äldres hälsa. Om 15 år är var tredje person i Sverige över 65 år.
Fysisk aktivitet på recept (FAR) talades det om. Det fungerar men tyvärr är många läkare skeptiska. Det är dock konstaterat att 30 minuters promenad om dagen minskar behovet av medicinering.
Att gå till affären och handla dagligen kan därför vara livsviktigt. Men utvecklingen motarbetar ett sådant beteende.
Inget land i hela Europa har satsat så enormt på externa köpcentrum som Sverige. Folk är tvungna att ta bilen när de ska handla. Ur hälsosynpunkt mycket olyckligt.
Elsa Ingesson, rehabläkare, Qulturum, redogjorde för projektet Passion för livet vars målsättning är att engagera pensionärer att själva ta ansvar: bästa möjliga liv - hela livet.
Men då måste man vara beredd att göra något. Vi har våra vanor och mönster. De kan hindra oss. Men det är aldrig för sent att ändra på sina vanor.
Elsa Ingesson har fått mig att inte kalla mig för pensionär, jag är en passionär!
Svante Olson, landstingsledamot
Vänsterpartiet, Värnamo

Centern bromsar
införande av 1177
Jag har agerat för att även Jönköpings läns landsting ska införa sjukvårdsupplysning på telefonnumret 1177 som man har gjort i större delen av landet. Jag är ledamot av Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo (HSUV) och har föreslagit att vårt utskott ska ta upp saken i landstingsfullmäktige. Det tycker inte utskottets ordförande Marianne Andersson, C. Det behövs inte menar hon. Hon hänvisar till Landstingets budget för 2010. Där står det att det "kan bli aktuellt att införa i Landstinget 2011". Men det står inte att det ska införas. Därför tycker jag att Värnamoutskottet ska ta initiativ och påskynda ett beslut i rätt riktning i landstingsfullmäktige. 1177 är en väldigt bra service för medborgarna.
Svante Olson
Vänsterpartiet

Människor ska inte
drogas i vården
Det är helt klart många äldre personer använder alldeles för mycket läkemedel. De blir inte bättre av det. De blir sjukare.
Var tredje äldre person i Sverige använder regelbundet lugnande medel och sömnmedel. Så är det förstås i Värnamo kommun också.
Det får inte vara så att sådana här läkemedel ges för att de personer som får medicinen ska bli mera lätthanterliga.
Sömnmedel är beroendeframkallande och ska bara ges tillfälligt och under en kort period.
Ingen kommun kan frånsäga sig ansvaret för läkemedelshanteringen på äldreboendena. Det är visserligen läkare som står för förskrivningen och de är inte kommunanställda, men kommunen har ett övergripande ansvar för dem som bor på kommunens äldreboenden.
Trots att det har blivit allt vanliga med läkemedelsgenomgångar så visar granskningar att missbruket fortsätter.
Landsting och kommuner måste bli bättre på det här. Användningen av lugnande medel och sömnmedel måste presas ned. Människor ska inte drogas i vården.
Svante Olson, landstings- och kommunpolitiker
Vänsterpartiet, Värnamo

Desperata kvinnor
i kommunen
- Vi är desperata!
Det säger två kvinnor anställda i kommunen sedan 15 år tillbaka. De har jobbat heltid med personer med funktionshinder sysselsatta med daglig verksamhet. De båda kvinnorna har rört sig runt på olika ställen. De har varit en liten "resursenhet" med Gläntan som bas.
Nu sparar kommunen och arbetet omorganiseras. På varenda enhet känner sig anställda oroliga.
De båda kvinnorna har nu överförts till omsorgens resursenhet. Via datorn kan de bokas av de arbetsplatser med daglig verksamhet som har behov av deras tjänster.
De båda kvinnorna är anställda på heltid men om de inte blir bokade tillräckligt antal timmar blir det avdrag på lönen.
- Det här fungerar inte, konstaterar kvinnorna. Och när vi talar med våra chefer får vi olika besked.
Deras frustration förstärks av att förändringarna, enligt dem, är så planlösa och oförutsägbara.
- Personer behandlas dessutom på olika sätt, hävdar de. Vi kan inte påvkerka något. Allt sker över våra huvuden.
De båda kvinnorna söker nu intensivt efter andra jobb. Så här vill de inte ha det.
Värnamo kommun är en trygg arbetsplats, påstod kommunstyrelsens ordförande Hans-Göran Johansson, C, vid ett kommunfullmäktigesammanträde förra året. Det klingar falskt.
Kommunstyrelsen beslutade förra året om kommunens verksamhetsmål. Där heter det bland annat att "medarbetarna ska vara nöjda med sin arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling".
Inget av detta har de båda kvinnorna jag träffat sett något av.
Den borgerliga politiska ledningen lever inte upp till sina målsättningar. Det är bara tomt prat.
Svante Olson
Vänsterpartiet

Dumdristigt satsa
på höghastighetståg
Nej, lägg ner planerna på en höghastighetsbana mellan Stockholm och Malmö/Helsingborg. Den blir för dyr. I Värnamo kommunfullmäktige har Gunnar Sibbmark, M, Rydaholm, fått applåder för sitt lobbyarbete med projektet.
Flera kommunfullmäktigeledamöter är närmast exstatiska när det gäller höghastighetsbanor. Men jag har aldrig trott på Europakorridoren. Det blir ingen station uppe på Bredasten. Det kommer inte att stanna några tåg där. Tro inte på det.
Jag är övertygad om att politikerna i Sveriges riksdag kommer att sansa sig när det är dags för beslut. 150 miljarder kronor är för mycket pengar.
Höghastighetsbanor i Sverige kommer aldrig att bära sig. Det bor för lite folk här. Det är ingen bra affär.
Per Kågeson, fil dr i miljö- och energisystemanalys, konstaterar att det är dumdristigt att verka för höghastighetståg (DN 7/1).
Han tror inte på vare sig Götalandsbanan (Stockholm-Göteborg) eller Europakorridoren (Stockholm-Malmö/Helsingborg).
När det gäller trafiken mellan Stockholm-Malmö/Helsingborg vore det bättre att satsa på en uppgradering av Södra stambanan, menar han.
Så är det. Vi måste inte åka tåg med 350 km/tim. 250 km/tim räcker. Det blir mera kostnadseffektivt.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

Vi skämmer ut oss!
Sjukvårdsupplysning på telefonnumret 7711 har funnits i ett antal år nu. Det har blivit ett begrepp. Alla landsting är anslutna, med undantag för två. Det ena är Jönköpings läns landsting.
Det är korkat. Vi skämmer ut oss.
7711 är en bra institution. En mamma som plötsligt står där med ett barn med hög feber och frånvarande blick behöver snabbt hjälp och råd i det ögonblicket.
Det är en lättnad för henne att kunna slå 7711.
I vårt landsting har vi alltså ställt oss utanför systemet. Man ska ringa vårdcentralen istället och får man inte svar där ska man vända sig till jourcentralen eller akuten.
Så kan vi inte ha det. Jönköpings läns landsting borde så snart som möjligt anslsuta sig till 7711.
Helt utanför är vi dock inte. Man kan gå ut på nätet, 7711.se, och få allmän information. Men det är ju inte detsamma som att få tala med en människa.
De borgerliga partierna har makten i Jönköpings läns landsting. Landstingsstyrelsen borde snarast fatta beslut om anslutning till 7711.
Svante Olson, landstingsledamot
Vänsterpartiet, Värnamo