Alla tjänar på
rehabilitering
Det är bättre om folk kan jobba istället för att vara sjukskrivna. Därför har de nuvarande makthavarna erbjudit landstingen en himla massa pengar för rehabilitering. Men hur utnyttjas de här pengarna? Den frågan ställde jag vid senaste landstingsmötet i Jönköping.
Ökar antalet patienter som får rehabiliteringsbehandling?
För kort tid har gått för att man ska kunna se några resultat, blev svaret.
Jag vill hävda att rehabiliteringen är eftersatt. När jag för något år sedan var på ett seminarium arrangerat av reutmatikerna fick jag veta att en krona satsad på rehabilitering ger tio kronor tillbaka i vinst för samhället, tack vare att sjukas arbetsförmåga ökar och att kostnaderna i sjukvårdssystemet minskar.
Och vad jag har förstått när det gäller rehabilitering så är det inte pengar som saknas. Problemet är att det saknas kompetens. Det finns inte tillräckligt med utbildad personal för att jobba med de här frågorna. Ta bara alla människor med psykiska sjukdomsdiagnoser. Här handlar det om kognitiv beteendeterapi. Det finns inte tillräckligt med folk som kan det.
Jag vill att Jönköpings läns landsting tar de här frågorna på största allvar. Alla tjänar på det, personer som behöver rehabilitering av olika slag, och hela samhället som annars får stå för kostnaden att ta hand om sjuka människor.
Om det finns pengar för ändamålet måste vi ju se till att utnyttja dem.
Det oroar mig att det nu har visat sig att kraven på behandlingen är så lågt ställda, i vissa landsting, att sjuka som får behandling ändå inte blir friska. Man tummar på kvalitén för att få ner sjukskrivningarna.
För att uppfylla rehabiliteringsgarantin räcker det med att landstinget erbjuder samtal med vårdpersonal som har gått en femveckorskurs i kbt. Det gillar inte psykologerna. Det blir för låg kompetens och det är osäkert om behandlingen ger effekt. Gör vi så i vårt landsting?
Det talas om att landstingen massutbildar med korta kbt-kurser för att få del av de statliga garantipengarna. Gör vi det?
Det fick jag inget svar på.
Friskvård och rehabilitering borde få en starkare ställning i landstingets arbete.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

Kalla mig inte
för herr Olson
Magnus Utvik, jag har inte ifrågasatt din känsla, den är fullt adekvat, du tyckte att alla i din omgivning i bostadsområdet på Gröndal i Värnamo, där du växte upp, var vita heterosexuella och att allt var förlamande välordnat. Och du tycker tydligen, vid mogen ålder, att din uppfattning om omgivningen, var korrekt.
Det är det jag invänder emot. Det var därför jag skrev en insändare efter att ha läst din krönika (VN 7/2).
Jag tror nämligen inte att det var så välordnat på Gröndal som du inbillar dig. I alla villorna runt omkring ert hus utspelade sig dramor som du missade. När man är tonåring ser man inte sånt. Man är rebell och ser hela vuxensamhället som stendött.
Men så är det ju inte.
Därför blev jag sur på dig när du skåpade ut Gröndal och de människor som bor och bodde där.
Du är vuxen nu, framgångsrik författare, litteraturkritiker, rockmusiker och det ena med det andra. Då tycker jag att du med din bakgrund borde kunna se på människorna på Gröndal, dina forna grannar, med en ny sorts värme och förståelse.
Det var ju inte de som var problematiska. Det var du som hade problem.
Du kallar mig för herr Olson i din senaste krönika (VN 7/3); fy sjutton, Magnus!
Svante Olson
Värnamo

Motion på arbetstid
som inte kan utnyttjas
Friskvård är ett begrepp i Värnamo kommun och personalen har kunnat ägna sig åt motion en timma i veckan (heltidsanställd) under arbetstid. En förutsättning har varit att den anställde motionerat lika länge på sin fritid. Det har fungerat jättebra och har varit ett bra sätt för kommunen att uppmuntra anställda att hålla sig i form.
Värnamo har toppat listan över friskaste kommunen i Sverige.
Men snålheten bedrar visheten.
Reglerna har ändrats för hur man kan utnyttja motionstimmen. Därefter har motionerandet minskat. Tidigare kunde man förlägga motionen till början av sitt arbetspass eller till slutet av det.
Det ändrade man på. Arbetsgivaren menade att det var svårt att kontrollera om den anställde verkligen motionerade. Man misstänkte att det fuskades och att anställda bara minskade på sin arbetstid.
Därför bestämdes att motionstimmen skulle tas ut vid något tillfälle mitt under arbetspasset.
Men det är solklart att det bara är vissa anställda som då kan utnyttja motionstimmen, framförallt tjänstemän som ingen är direkt beroende av.
Anställda inom omsorgen, skolpersonal och andra grupper kan inte gå ifrån mitt i ett pass.
Nu utvärderas kommunens friskvårdsprojekt med motion på arbetstid och det har konstaterats att nyttjandegraden är mycket låg. Självklart. Med sådana regler blir det så.
Därför funderar arbetsgivaren nu på att upphöra med motion på arbetstid.
Verkligen dumt. Ska vi ha motion på arbetstid måste man se till att det går utnyttja möjligheten.
Svante Olson, Vänsterpartiet, Värnamo
Lillemor Örn Skogberth, Socialdemokraterna, Rydaholm

Klart politiker
kan påverka
Jag anser att det är absolut nödvändigt för Värnamo centrums framtid att när fastigheterna mot Storgatan i kvarteret Duvan rivs (bland annat gamla Filadelfiakyrkan) då måste de nya fastigheter som byggs innehålla butiker närmast gatan.
Det sa jag vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet.
- Kravet måste finnas med när avtal tecknas med blivande entreprenörer, hävdade jag.
Det gillade inte moderaten Dieter Wagner, ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden.
- Vi kan inte bestämma om det ska finnas butiker eller ej i fastigheten, sa han. Det gör fastighetsägaren.
Jag vill påstå att kommunen har stora möjligheter att påverka utvecklingen.
Och det har ju de borgerliga partierna visat tydligt när det gäller andra avgörande beslut.
Att skapa köpcentrum på Bredasten vid E4 utanför Värnamo centrum påverkar förstås utvecklingen i centrum. Nu har hela det projektet stannat av på grund av lågkonjunkturen men när det tar fart igen kommer många butiker att flytta ut dit. Butiksägarna vill ju vara med där handeln finns. Centrum kommer att utarmas.
Så visst påverkar politikerna butiksutvecklingen! Också negativt.
Dieter Wagner och de övriga borgerliga politikerna vill gärna ha butiker på Bredasten, men inga bostäder.
Det är en knäpp politik anser jag.
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo

Det är Håkan
som svamlar
"Du står här och svamlaroch påstår att jag har sagt saker som jag aldrig har sagt". Ungefär så uttryckte sig folkpartisten Håkan Andersson vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet.
Det var när jag, Svante Olson, sa att han förrförra året i en intervju i Smålands-nytt hade sagt att han inte kände till att höga gatstenskanter ställde till med problem för personer med funktionsnedsättning.
Marko Kaappola, värnamobo med funktionshinder som tar sig fram med permobil, hävdade i intervjun att kommunen trots återkommande påtryckningar inte brydde sig om att ågärda problemen.
När Håkan Andersson, ledamot av kommunstyrelsen, ställdes framför kameran, medgav han att det fanns problem men han menade att när det gällde alla "smågrejerna så måste vi få det påpekat för oss i kommunen, så får vi rätta till det allteftersom".
Men grejen är ju att kommunen har fått det här påpekat för sig otaliga gånger utan att göra något åt saken.
Så det är inte Svante Olson som svamlar, det är Håkan Andersson som gör det.
Vi har intervjun på DVD. Du kan komma hem till Marko och titta på den, Håkan.
Skäms på dig!
Svante Olson, kommunfullmäktigeledamot, Vänsterpartiet, Värnamo
Marko Kaappola, funktionshindrad, Värnamo