Motion på recept fungerar!
Det är härligt att gå på konferens, man träffar trevliga människor och man lär sig nya saker. FYSS-konferensen på Ryhov 2 maj var en sådan konferens. Jag var med där.
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) är mycket verksamt. Det är dokumenterat. Och metoden Fysisk aktivitet på recept (FaR) fungerar. Det är det bestående intrycket från konferensen.
Det var fullt med kunnigt folk bland föreläsarna; folkhälsoplanerare, läkare och forskare.
Enigheten var stor att rörelse är bästa pillret, om man vill nå resultat i vården.
Sjukvårdsdirektören inledde konferensen och konstaterade att när det är dåliga tider då är hälsobefrämjande arbete viktigare än någonsin. Det är ekonomiskt riktigt. Hälsobefrämjande arbete lönar sig.
Mot den bakgrunden borde intresset för motion på recept öka. Det kan ju inte kosta mycket. Men det gäller att bryta ner ett mentalt motstånd. Speciellt bland läkare har det funnits tveksamhet. Det har väl uppfattats som flum. Men motionsrecept kan skrivas ut även av distriktssköterskor och sjukgymnaster. Men om det ska fungera tillfredsställande måste det vara noggrannt reglerat och formaliserat. Det får inte på en höft lite hur som helst.
Ett muntligt råd är bra, kombinerat med hjälpmedel ännu bättre. Fördelen med recept är att det tvingar patienten att prioritera; att ta sig tid för att genomföra det som står skrivet!
En av föreläsarna menar att samarbete bör etableras mellan vården och olika organisationer. Det måste inte vara en idrottsförening som hjälper till med motionsstöd. Det kan vara ett bibliotek som står till tjänst med stavar!
FaR måste som all förskrivning följas upp, menade hon.
Har patienten följt receptet, vilket resultat har kunnat noteras?
De mätningar som hittills har gjorts visar att livskvalitén har höjts, alla har påverkats positivt av motionen. Både den fysiska och mentala hälsan påverkas.
Men i vilken utsträckning följer patienterna anvisningarna i recepten? Förvånansvärt bra. 53 procent gör som det står i receptet. Bara 16 procent har struntat i det.
- En vardaglig aktivitet är det som ger bäst resultat, enligt föreläsaren.
En annan föreläsare hävdade att det finns hur mycket som helst vinna om man jobbar med äldre för att ändra deras levnadsvanor. Behovet av samhällsstöd minskar påtagligt. Läkemedelsbehovet minskar dramatiskt och gamla människor klarar sig bättre på egen hand.
En psykiatriker sa att ju mer fysiskt aktiva människor är desto mindre är de psykiska bevären.
- Ångest är vanligare hos fysiskt inaktiva, hävdade hon.
Om man låter en grupp personer med psykiatriska sjukdomsdiagnoser träna under en period sjunker behovet av läkemedel!
För närvarande är det medvind för folkhälsoarbete. Den vinden bör förstås utnyttjas.
Men vid konferensen kunde man höra att det finns oro i personalleden för att det nya vårdvalet ska störa folkhälsoarbetet.
- Man kan redan nu konstatera att läkemedelsförskrivningen ökar där vårdvalssystemet införts, sa en konferensdeltagare.
Svante Olson, landstingsledamot
Vänsterpartiet, Värnamo