Argsint alliansare
hotar med stryk
Det har börjat hetta till i valrörelsen i Värnamo. För en tid sedan hotade en avhoppad moderat en av sina gamla partikamrater med stryk efter ett kommunfullmäktigesammanträde. Efter den kommunalpolitiska debatten på Scandic Hotel i lördags (4/9) blev jag själv hotad.
Jag skakade hand med centerkommunalrådet Hans-Göran Johansson och tackade honom för en trevlig debatt och försökte skaka hand även med en annan av debattdeltagarna på den borgerliga sidan.
Men han är arg på mig och ville inte göra det.
- Din jävel, gå härifrån annars vet jag inte vad jag gör, sa han.
Jag gick förstås, annars vet man inte vad som hade hänt. Tjänstledige närpolischefen Hans-Göran Johansson ingrep inte.
Bakgrunden är följande.
Den argsinte alliansaren har vid ett flertal tillfällen i den kommunalpolitiska debatten gett mig tillmälen som jag inte uppskattar. Han kallar mig till exempel kommunist. Vi har strukit det ordet ur Vänsterpartiets partiprogram. Man kunde använda det på 60- och 70-talen. Folk förstod vad vi menade med det ordet då. I dag står det bara för diktatur, stalinism, enpartistat, ofrihet, våld och elände. Jag är för öppenhet, demokrati, frihet, jag vill till och med avveckla alla fängelser, och jag är för jämlikhet.
När den nu så arginte alliansaren envisas med att kalla mig för kommunist blir jag störd. Och när han kallade mig för "Alltyckaren" i en insändare ilsknade jag till. En kort tid innan hade nämligen en annan person kallat mig för "Allvetaren" i en annan insändare. Det vet alla gamla värnambor vem Allvetaren var. En äldre man med psykisk funktionsnedsättning som var väldigt jobbig.
Nu försökte den argsinte alliansaren att klistra fast honom på mig. Klart att jag blev arg.
Det var därför jag skrev att han skulle sluta med sina tillmälen. Jag tillade att han inte skulle låtsas att han inte förstod vad jag menade.
"Jag ser tydligt hornen i pannan på dig och klövarna i dina skor", avslutade jag.
Jag tyckte att jag hade fått till det och log illmarigt när jag skrev det.
Jag vill förstås inte vara ovän med den argsinte alliansaren för all evighet. Han har krävt en ursäkt av mig och jag är beredd att ge honom den och skaka hand med honom om han i sin tur ber mig om ursäkt för sina tidigare dumheter.
Jag har bett Hans-Göran Johansson framföra det till honom. Men jag har inte hört något ifrån dem.
Jag har ingen aning om hur detta ska sluta. Vad tror ni?
Svante Olson
Vänsterpartiet, Värnamo