Vi blir lurade
Jag påstår inte att jag är någon nationalekonom men jag fattar inte allt prat om att utlandsskulden måste sänkas.
I alla länder talar man om det och alla ultraliberala ekonomer, det är de som går i täten, menar att det är enda vägen.
USAs president gör det förstås. De offentliga utgifterna måste ner. Och vår finansminister Anders Borg gör det.
Det gjorde även den rumänske ledaren Ceausescu, som tilldelades serafimerorden av vår kung, innan han ställdes upp mot en vägg och mördades med ett maskingevär när folket gjorde uppror på 1990-talet.
När Anders Borg talar om den svenska utlandsskulden säger han ingenting om våra tillgångar.
Att betala av på statskulden betyder, om jag förstår saken rätt, bara att det blir mindre pengar över till offentlig verksamhet i Sverige.
Barnomsorgen blir sämre, äldreomsorgen blir sämre, skolorna blir sämre, kommunikationerna blir sämre, sjukvården blir sämre. Fler blir arbetslösa.
Är det bra? Vem tjänar på det?
Någonstans tar ju pengarna vägen om vi inte använder dem själva till investeringar och offentlig verksamhet. Finansspekulanter tar över ansvaret och sedan vet vi inte vart det bär hän.
Mer än att vi blir lurade.
Istället för att sänka den så kallade utlandsskulden kunde vi till exempel höja barnbidragen och offentliganställdas löner. Då är pengarna kvar i landet och blir omedelbart konsumerade. Det är väl bättre för ekonomin?
Ska alla länder sänka utlandsskulden går det åt helskotta!