Värnamo församling stöder

splittrande missionsverksamhet

”Undrens tid är inte förbi”, skriver värnamoprästen Håkan Sunnliden i senaste numret av Svenska kyrkan.

Artikeln är den värsta rappakalja jag har läst på länge. Sunnliden berättar att Värnamo församling har gått med i ett missionsprojekt i Nepal. Hinduer och buddister ska förmås att bryta med sin gamla kultur.

Sunnliden tycker att det är bra om de gör det, trots att han konstaterar att de som tar det steget sedan betraktas som kastlösa och hamnar utanför samhällssystemet och saknar mänskliga rättigheter.

Sunnliden har besökt missionsområdet och berättar om en av personerna som ”upptäckt vem Jesus Kristus var”.

Denne person hade blödande sår på kroppen, skriver Sunnliden. En läkare hävdade att han hade cancer och gav honom tre månader till att leva. Men den sjuke mannen gick till en kristen gudstjänst ”och tog emot Jesus”, skriver Sunnliden.

”Sedan hände undret. Blödningen upphörde, cancerbölden torkade in och föll sedan bort av sig själv”, menar Sunnliden.

Och enligt Sunnliden blev den helade mannen sedan hotad till livet av en livsfarlig typ med kniv som krävde att den omvände skulle lämna sin nya tro eller dö.

Det hela slutade, enligt Sunnliden, med att knivmannen tre dagar senare själv dog en oförklarlig död.

Att döma av Sunnlidens berättarteknik var detta bra.

Nu vädjar Sunnliden till församlingsmedlemmarna i Värnamo att stödja den här verksamheten.

Jag är chockad.

Jag trodde att sådan här missionsverksamhet hörde till förgången tid. Jag blir generad när jag läser om Sunnlidens tankegångar. Det är så dumt.

Vi ska väl inte splittra människor. Vi ska istället hitta gemensamma nämnare. De finns.

Svante Olson

Vänsterpartiet, Värnamo