Vandalorumprojektet

saknar ekonomisk realism

Vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet sa jag att jag hela tiden hävdat att Vandalorum är ett projekt som saknar ekonomisk realism.

Hur kan du göra det när du faktiskt har stött ett projekteringsbidrag? undrade Gottlieb Granberg, M.

Gottlieb har helt rätt.

Vandalorum är en lång historia. När Sven Lundh presenterade sin dröm i början av 1990-talet trodde jag och många med mig att han hade blivit galen.

Jag trodde inte alls på idén.

Men några år senare hade han med sig Ponthus Hulthén (donation av konstsamling), Renzo Piano (världsberömde arkitekten som skulle rita museet), löfte om 8 miljoner kronor årligen i statligt driftsstöd. Jag var imponerad. Fortfarande lät målet att få 300 miljoner kronor i donationer ouppnåeligt, men nu tyckte jag att projektet borde få en chans.

Jag röstade för projekteringsbidraget 2004.

Sedan följde alla schismer i Vandalorums styrelse, Ponthus Hulthén hoppade av projektet, Renzo Piano var heller inte aktuell, några 300 miljoner fanns inte i sikte och alla byggplaner sköts ständigt upp.

Det var då jag vände på klacken. Jag insåg att Vandalorum inte hade en chans att bli det som var den ursprungliga tanken.

Sedan projektet igångsattes med den första etappen har jag hävdat att det saknar ekonomisk realism.

Därför röstar jag emot kommunala bidrag i kommunfullmäktige. Det är inte kommunala skattepengar som ska hålla igång projektet. Däremot vore det roligt om privata donationer kunde förverkliga det.

Svante Olson

Vänsterpartiet, Värnamo