Kniven löser inte
fetmaproblemet
Fetman ökar bland kvinnor i Jönköpings län. Det är en sorglig utveckling. Samtidigt ökar fetmaoperationerna (obesitas). I vårt län är det Värnamo sjukhus som har fått den uppgiften. Kirurgläkarna hinner inte med. Trycket är starkt. Därför ska även sjukhuset i Eksjö börja bukoperera.
Jag är mycket skeptisk mot landstingets sätt att möta fetmaproblematiken. Det hävdas att fetmaoperationer är den enda metod som ger resultat. Man påstår att metoden är evidensbaserad.
Jag är lekman men jag ifrågasätter dokumentationen. Jag vill jämföra med lobotomering, en metod som var mode på 1950-talet. Genom en hjärnoperation påstods man lösa psyksjukdomar. Metoden gav till och med Nobelpris. Men den visade sig vara en katastrof.
Jag läser i VN (18/2) att viktväktarkonsulenten Birgitta Jagborn är upprörd över att staten sänkt fetmagränsen för bukoperation, där man gör magsäcken mindre.
"Det är ingen lösning! säger hon och påpekar att hon bland att har fem medlemmar som genomgått operationen men gått upp igen."
Även jag har varit i kontakt med fetmaopererade patienter som fortsatt gå upp i vikt.
Folkhälsoplanerare Therese Råberg säger i samma tidning att sjukvården griper in för sent.
"Jag anser att vi behöver upptäcka övervikt tidigare", menar hon.
Hon anser att vårdcentralerna borde göra mycket mera på det här området.
Jag håller med henne. Fetmaproblemen löser vi inte med en operationskniv. Det gör vi med förebyggande arbete. Vårdcentralerna måste vara på alerten när de är i kontakt med unga människor i början av en fetmakarriär. Kunskap och en ändrad livsstil är det enda som hjälper på sikt.
Fetmaproblemet är även en klassfråga. Rika människor är smala och friska, fattiga är sjuka och tjocka.
Det måste vi ändra på. Men inte med kniven!
Svante Olson, landstingsledamot
Vänsterpartiet, Värnamo