Rysande historia
En tandläkare i Värnamo har berättat följande rysande historia för mig.
Ett tandläkarteam var på uppsökande verksamhet på ett vårdboende i kommunen där det bodde dementa personer. Teamet träffade bland andra en äldre dam som var ett problem på boendet. Hon skrek ständigt. Det var inte direkt stämningshöjande var sig för boende eller för personalen.
När tandläkaren synade den gamla damen i munnen fick han en chock. Samtliga tänder var i väldigt dåligt skick. De var sönderfrätta. Förmodligen var all medicinering en av orsakerna.
Besöket ledde så småningom till att damens förstörda tänder avlägsnades. Hon fick nya.
Och som genom ett under upphörde allt skrikande. Den gamla damen blev hemmets solstråle.
Av den här historien kan man dra tre slutsatser:
1. Uppsökande verksamhet bedrivs i för liten utsträckning.
2. Personalen i kommunens vårdboenden bör utbildas i munhygien.
3. Folktandvårdens mobila enheter måste byggas ut.
Det handlar om en stor patientgrupp med stort behandlingsbehov.
Över huvud taget bör personal som har med andra människors munhygien att göra få lite mera kunskaper.
Det gäller redan på förskolan.
På de flesta håll fungerar det bra, men det finns motståndsfickor. Man tycker att det är besvärligt, att man inte har tid, att det inte är förskolans uppgift.
Tandläkaren jag har talat med menar att det gäller att få alla berörda personalgrupper att förstå vilket fantastiskt resultat redan små insatser innebär.
Alltså: mera upplysning och utbildning och fler mobila enheter och mer uppsökande verksamhet!
Svante Olson, landstingsledamot
Vänsterpartiet, Värnamo